När jag för 6-7 år sedan jobbade på Vestmanlands läns tidning i Västerås hörde en lokal socialdemokrat, Aurora Pirraku Eriksson, av sig. Hon hade nämligen länkat till en av mina kritiska ledartexter om könsseparata badtider på ett kommunalt badhus – och blivit uppläxad av partikamrater. Pirraku Eriksson är albanska från Kosovo och hade koll på hedersförtryck. Men partiet ville inte lyssna.

Jag tänker på politiker som henne – de är flera jag haft kontakt med under årens lopp – när jag nu läser att Socialdemokraterna omprövar sin integrationspolitik. Lawen Redar (S), som får hålla taktpinnen för denna förnyelse, säger: "När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt" (Aftonbladet, 27/11).

Inte bara Socialdemokraterna skakades om när SD kom in i riksdagen, det gjorde även den dåvarande alliansregeringen. Ett tydligt tecken var att Nyamko Sabuni – som tidigt lyfte frågan om hedersförtryck och andra problem – inte fick fortsätta som integrationsminister efter valet 2010. Sabuni har senare berättat hon om hur motarbetad hon blev, både av politiska motståndare och i Folkpartiet, som Liberalerna hette då. 

Men det skedde så småningom en stegvis förändring i allianspartierna och i den allmänna debatten. När jag 2015 upptäckte att svenska kommuner börjat införa könsseparata badtider från låga åldrar var det ofta lokala politiker från Liberalerna och Moderaterna som hade reagerat. I motioner varnade de för att integrationen kunde försämras. Och när jag följde kommunfullmäktigedebatter från norr till söder var mönstret tydligt: S-politiker och andra vänsterpolitiker gjorde sitt bästa för att brunstämpla dem som oroade sig för hedersförtryck.

Socialdemokraterna, som har varit väldigt starka i förortsområden, hade kunnat påverka integrationsfrågorna i rätt riktning. I stället valde partiet ofta aktivt att stå i vägen.

I en första intern rapport om invandring och integration slår S alltså fast att partiet misslyckats, och i en andra rapportdel ska förslag till ny socialdemokratisk politik presenteras. Säkert sneglar man vidare på de framgångsrika kamraterna i Danmark, och garanterat vill man locka tillbaka missnöjesröstande arbetare.

Vi ska vara "djupt självkritiska", understryker Lawen Redar. Det vore klokt.

Aurora Pirraku Eriksson i Västerås hör till dem som lämnat partiet. En bra början vore att be henne, och många med henne, om ursäkt.