New age hör inte hemma på universitetet

Är det något som borde vara heligt på universitetet är det den vetenskapliga metoden.

Ledarkrönika 15 februari 2022 04:30
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Ett flertal anställda vid Uppsala universitet har köpt in kurser i personlighetsutveckling som baseras på det så kallade enneagramsystemet, rapporterar tidningen Ergo (8/2). Genom att svara på frågor, får testpersonen veta vad för typ av personlighetsmodell de ingår i, exempelvis “idealisten” eller “presteraren”. Detta kan bidra till ökad självkännedom och bättre förståelse medarbetare emellan, enligt de anställda på universitetet.

 

Företaget som sålt kurserna har fakturerat drygt 320 000 kronor. Det är jämförelsevis inga astronomiska summor. Men med tanke på att enneagramsystemet inte vilar på vetenskaplig grund, är det ändå uppseendeväckande.

 

Enneagramet sägs ha kommit till av en rysk spirituell ledare vid namn George Gurdjeff under 1800-talet. Systemet vidareutvecklades senare av en chilenare vid namn Óscar Ichazo som startade “Arica-skolan” där man bland annat lär ut tekniker för kosmiskt medvetande.

 

Även om det är enskilda anställda på universitetet som har anlitat företaget, är det finansierat med universitetets pengar. Och skattefinansierad verksamhet bör utgå från evidens. Än viktigare är kanske att universitet och högskolor, där själva kärnan ska vara vetenskapen, använder sig av vetenskapligt baserade metoder. Att köpa in kurser i pseudovetenskapliga new-age-teorier borde inte anses ingå i universitetets uppdrag.

 

Enligt Sara Henrysson Eidvall, psykolog och specialist i arbets- och organisationspsykologi, är det uppenbart att enneagramtestet “inte ligger i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är inte vad vi kan och vet om modern forskning och psykologi, utan det där är något helt annat” (Ergo 8/2).

 

På senare år har allt mer fake news och desinformation dykt upp i debatten, och inte enbart när det kommer till kontroversiella ämnen som vaccin. I en undersökning från 2016 av föreningen Vetenskap och Folkbildning framkom att hela 37 procent av alla svenskar tror på paranormala fenomen. Var femte svensk tror på spöken. Var tredje svensk, drygt tre miljoner människor, använder alternativmedicin (Novus, 2019). En postmodern kunskapssyn, där objektiva fakta likställs eller ibland övertrumfas av individers rätt till sin egen tolkning och upplevelse tycks dessutom har fått allt större plats i samhällsdebatten.

 

Folk får naturligtvis tro på vad de vill. Men är det något som bör vara heligt på universitetet är det den vetenskapliga metoden. Universitetens och högskolornas roll i att värna vetenskapen och den fria forskningen är kanske viktigare än någonsin, då den attackeras och förnekas från många olika håll. Om inte universiteten själva håller på faktan, vem gör det då?


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa