De senaste åren har ungefär 200 svenskar förolyckats i trafiken. På 1960-talet var antalet dödsoffer 1 200-1 300, trots väsentligt mycket färre bilar. Utvecklingen är densamma över hela västvärlden och beror bland annat på bilarnas och vägarnas konstruktion, körkortsutbildning samt lagar om bilbälte och mot att köra påverkad. Forskning om orsaken till olyckorna har lett till åtgärder som drastiskt minskat antalet.
Det finns ett samband mellan 60-talstrafiken och att skjutvapenvåld blivit den vanligaste dödsorsaken för unga amerikaner (upp till 20 år). Den avgående presidenten Barack Obama gjorde 2016 jämförelsen med trafiken när han vid en frågestund med allmänheten fick stå till svars för att han föreslagit hårdare vapenlagar i USA. ”Varför vill ni ta vapnen från oss skötsamma vapenägare i stället för att sätta dit dem som missköter sig”, löd frågan.
Obama konstaterade att han inte lagt ett enda sådant förslag, däremot åtskilliga som syftat till att begränsa tillgången på vissa typer av vapen, liksom till att öka kontrollen av köparna. Problemet var och är att varje ansats till begränsningar, varje försök att utreda eller efterforska anledningarna till masskjutningarna, tolkas av kongressen som ett brott mot det andra tillägget i konstitutionen. ”Om en IS-terrorist befinner sig i landet kan vi hindra honom från att flyga och röra sig fritt, men inte från att gå och köpa ett automatvapen med ammunition”, sade han uppgivet.
Barack Obamas andra period i Vita Huset präglades av det fruktansvärda massmordet på Sandy Hook-skolan i Connecticut 2012, då 20 6-7-åringar (och ytterligare sex personer) sköts till döds. Sorgen och ilskan efter dådet gjorde att många trodde att nu var det dags, nu skulle vapenlobbyn äntligen få backa.
Hoppet om striktare lagar stärktes av hanteringen från National Rifle Association (NRA) som bland annat föreslog beväpnade vakter på skolorna i USA. Fler ”good guys” för att bemöta alla ”bad guys” alltså. Det var magstarkt även för många konservativa amerikaner, att göra om skolorna till fästningar med vapen i alla skrymslen. Universallösningen ”mer vapen” stöds trots allt bara av en minoritet av väljarna.
Vi vet hur det gick. Tio år senare genomförs masskjutningsövningar på skolorna, flera gånger per termin. Vissa har skådespelare för att göra övningen autentisk, med smällar och allt. Med 27 skolskjutningar bara under 2022 kan det bli allvar när som helst. Men NRA har vunnit, som vanligt. Inga nya vapenlagar.
Joe Biden fick sitt ”Sandy Hook” i Uvalde, Texas, den 24 maj, då 19 skolbarn sköts ihjäl av en 18-åring med automatvapen. Vreden i USA gick att ta på under de följande dagarna, personifierad av baskettränaren Steve Kerr som vägrade att tala om sport efter en av årets viktigaste matcher: ”När ska vi göra någonting!!??”, sade en rasande Kerr på presskonferensen innan han rusade iväg.
NRA hade vett att ligga lågt den här gången? Nej, inte alls. Organisationen hade sitt årsmöte i Houston (Texas!) och expresidenten Donald Trump gav sitt fulla stöd. Inga nya lagar ska störa ansvarsfulla vapenägare i USA, slog han fast. Närmast kan vapnen bli en valfråga i mellanårsvalet till kongressen i november.
Under resten av veckan efter Uvalde (25-30 maj) inträffade ytterligare 17 masskjutningar i USA, med totalt 13 döda och 74 skadade (gunviolence.org). Det är inte bara enskilda galningar och stort uppmärksammade massakrer på skolor som är problemet. Amerikaner skjuter varandra med militärliknande vapen, varje dag och överallt. De folkvalda förfasar sig, sörjer offren och lovar bättring. Men när röken lagt sig vinner NRA igen.