Pandemin ser ut att få betydligt mindre påverkan på Sveriges ekonomi än förväntat. Staten, kommuner och regioner eller företag spelar ingen roll, alla klarar sig betydligt bättre än vad som kunde fruktas. Men de ”vinster” som delats ut med lånade pengar måste hämtas tillbaka, annars väntar underskott i många år framöver. Därför är det oroande att ett valår väntar i Sverige 2022.
Varken kommuner eller regioner har gjort av med det statliga stöd de fått på grund av pandemin. Men de kan komma att göra det i höst och nästa år, när vårdskulden ska återbetalas, när äldreboenden fylls på igen och förskolebarn och skolbarn strömmar till och vill ha omsorg och mat. Kommunerna och regionerna har också gynnats av att de är arbetsgivare när staten gått in och betalat sjuklön. Och dessutom har skatteintäkterna inte sjunkit lika mycket som förväntat, enligt den ekonomiska rapporten från Sveriges kommuner och regioner (SKR) (11/5).
Företagen har klarat pandemin bra, även om det förstås är en splittrad bild. Över 200 000 jobbade i hotell- och restaurangbranschen 2019 och det är fortfarande mycket oklart hur många som sysselsätts där när restriktionerna tas bort igen. Enligt branschorganisationen är 42,5 procent av alla hotell- och restauranganställda utlandsfödda och 27,7 procent är under 25 år. Svårigheterna träffar med precision grupperna som står längst från arbetsmarknaden vilket redan märks i ökningen av antalet långtidsarbetslösa.
Problemen döljs av framgångar i andra branscher. För läkemedel, telekom och banker har pandemin snarare betytt högre vinster. Exportindustrin återhämtar sig också snabbt, även om frågetecken finns för varuförsörjningen från delar av världen där smittspridningen finns kvar. Det betyder i sin tur att börsen går bra samt att arbetslösheten totalt sett kan hållas nere.
I september ska finansminister Magdalena Andersson (S) lägga fram sin sista höstbudget för mandatperioden. Högst på önskelistan borde stå att stärka vård och omsorg, att hjälpa (inte gömma) de som står långt från jobb samt att så snart som möjligt återställa det finanspolitiska ramverket. Men högst på S-önskelistan tronar i stället en pensionsreform, med extra hundralappar till dem som inte jobbat riktigt lika mycket som andra.
Månader efter en pandemi där drygt 90 procent av de avlidna fyllt 70 år, och där vården ansträngts mer än någonsin tidigare, borde väljarnas önskemål ligga någonstans i den riktningen. Man glömmer fort, förstås, men även yngre väljare ser behovet av en trygg ålderdom. Och även äldre väljare ser behovet av en trygg uppväxt och en bra skola. Valår eller ej, pandemin måste få läka innan landet tar sats mot nya expansiva ekonomiska höjder.