Jag har blivit med kompost. Efter att vi fått feeling på det lokala byggvaruhuset står hon borta vid träddungen, trind och svart. Vi lagar middag och matar Molly (som vi döpt henne till) med lökskal och inuti suckar min inre Greta nöjt. Att kompostköpet främst är framdrivet av en djup irritation över en kommun som av miljöskäl vägrar tömma soporna oftare än varannan vecka och som dessutom har mage att väga kärlet som vår stackars fyrabarnsfamilj fyllt med blöjor och halvätna risifruttis försöker jag förtränga.
I ungefär två dagar får jag känna mig som en miljöhjälte innan jag efter att ha läst på lite närmare om kompostering, inser att det kanske inte är det allra bästa trots allt. I alla fall inte ur miljöhänseende. Hade vi i stället valt att skaffa ett sopkärl till, ett som bara är till för matavfall, hade biogasreaktorn tagit hand om de metangaser som bildas vid nedbrytningen. Dessutom hade man kunnat ta till vara värmen.
Jag tänker på mig och Molly när jag läser på DN Debatt att Moderaterna och Liberalerna vill ha en ny kärnkraftslagstiftning:
”Kärnkraften producerar energi utan att påverka klimatet. Den kan producera el när den efterfrågas och behöver inte kompletteras med exempelvis energilagring för att fungera. De här egenskaperna är ovärderliga när de fossila bränslena över hela världen i snabb takt behöver ersättas med ren energi” skriver partiledarna Ulf Kristersson och Nyamko Sabuni (DN 27/7).
Det M och L vill göra är att ta bort förbudet mot att driva fler än 10 reaktorer och tillåta nybyggnation av reaktorer på fler platser än där det i dag finns kärnkraft. Detta för att möjliggöra fler nya små mindre kärnkraftverk som kan möta det ökade behovet av elproduktion. Kloka förslag som knappast kommer att bli verklighet så länge Miljöpartiet sitter i regeringen.
Det är nu 40 år sedan svenska folket röstade om kärnkraften. Då, med olyckan i Harrisburg i färskt minne, var det inte märkligt att resultatet blev att i sinom tid avveckla eller i alla fall inte bygga några nya kärnkraftverk. 2020 är verkligheten en annan. Tekniken är en annan. Det största hotet som hänger över oss är global uppvärmning och utan kärnkraften kommer vi inte att närma oss en lösning. Ändå fortsätter Socialdemokraterna och Miljöpartiet att motarbeta kärnkraftsutvecklingen. I Ekot (SR 27/7) sågar energiminister Anders Ygeman (S) de borgerligas förslag. Varför läsa på och lära det innebär att man måste tänka om? Nej, bättre att fortsätta stoppa huvudet i sanden. För att det känns bra. Miljöhjältemässigt. Så som när man står i villaträdgården och matar sin Molly med växthusgasalstrande lökskal.