Det behövs en kraft som både skapar sammanhållning och ingjuter framtidstro, som är lika självklar på landsbygden som i storstäderna. Och den kraften ska Centerpartiet vara. Ungefär så förklarade Anna-Karin Hatt att hon ser på partiets roll, när hon presenterades som blivande partiledare på en pressträff på måndag förmiddag.
Sammanhållning och framtidstro. Två viktiga uppdrag, men för Hatt finns också två andra uppgifter. En som hon måste lyckas med, en som hon borde satsa på. Men de går inte att skilja från varandra. För att gå i land med det första, kan Anna-Karin Hatt inte strunta i det andra.
Så vad handlar det då om? Jo, det första och viktigaste är att säkra Centers riksdagsplats efter valet 2026. Partiets opinionsmässiga utveckling de senaste åren roar knappast någon C-supporter. Från att ha varit det näst största borgerliga partiet, ingår man numera i samma lindansargäng kring riksdagsspärren som Liberalerna och Kristdemokraterna.
En bidragande orsak till den opinionsmässiga kräftgången är Centerns hopplösa position i det politiska landskapet. Man har målat in sig i ett ideologiskt hörn och på så sätt avhänt sig det som kunde ha varit partiets styrka.
De två partier i riksdagen som kallar sig liberala har bägge gjort samma misstag. I C:s fall handlar det om att man så tydligt valt det rödgröna blocket, i L:s fall att man surrade sig så hårt vid de övriga borgerliga partierna och Sverigedemokraterna.
De liberala partierna har möjlighet att vara kungamakare i svensk politik. Det är genom att villkora sitt stöd som de får genomslag för sin politik: genomför de här och de här reformerna om ni vill säkra en majoritet för er budget.
Man kan säga både det ena och det andra om det tidigare Januariavtalet, men vad det faktiskt innebar var att C och L tvingade den sittande socialdemokratiska regeringen att påbörja genomförandet av liberala reformer.
De två partierna har gått från möjlig maktfaktor, till obetydlig stödtrupp. Och vem vill egentligen rösta på det senare? Vad får man då som man inte får om man röstar på något av de andra partierna i samma block.
Vad Centerns blivande partiledare borde satsa på är därför att försöka återta denna position i svensk politik, gärna tillsammans med Liberalerna under nästa mandatperiod. Det är nämligen också det rimligaste – kanske enda – sättet att locka tillbaka väljarna.
Men att det är den givna inriktningen, betyder inte att det är enkelt. Långt ifrån. Det är nästan ett politikens Mission Impossible, men om det lyckas väntar en ny tid för svensk politik. Anna-Karin Hatt har en stark förankring i C. Frågan är bara: Har hon också vad som krävs för att lyfta det parti hon nu ska leda?