När samhället går på sparlåga gäller det även kriminaliteten, eller? Nej. Möjligen har gängbrottsligheten flyttat ned några snäpp i uppmärksamhet. Men den finns där. Som bilbränder i Stenhagen och Valsätra under den gångna veckan. Ännu en sprängning i ett flerfamiljshus i Malmö i onsdags. Eller totalt nio döda och 23 skadade vid 63 skjutningar hittills under 2020 i Sverige.
Det går att observera vid varje enskild händelse. Färre höjer på ögonbrynen vid en stor samling polisbilar, med helikoptern hovrande där ovanför. En utbränd bil eller avspärrningsband vid en port noteras mer som i förbigående. Det som man aldrig skulle kunna vänja sig vid har blivit en vana, och rutiner har ändrats på grund av risken att skadas.
I Uppsala noterades 29 skjutningar på öppen gata under fjolåret, fyra färre än i det betydligt större och mer brottsdrabbade Malmö. Det skjuts mest i landet i Uppsala, per capita. Antalet dödsfall är mindre än exempelvis i Malmö, men faran för utomstående är lika stor när det skjuts mot lägenheter och portar. ”Man skjuter helt hänsynslöst utan tanke på allmänheten. Det är mycket oroande”, säger regionpolischefen Carin Götblad till UNT (30/3).
Götblad och kollegerna Jale Poljarevius och Stefan Hector presenterade i förra veckan Operation Rimfrost som nu kommer till Uppsala. Under drygt två månader ska operationen pågå, men kan sedan förlängas. Metoden beskrivs som att man ska ”punktmarkera drygt 100 grovt kriminella i Uppsala”.
Kommenderingschefen Stefan Hector säger att operationen som nu flyttar till Uppsala har varit en framgång i Skåne, att den lett till en lägre aktivitet från de kriminella. Jale Poljarevius tror på en liknande utveckling i Uppsala: ”På senare tid har vi gripit 17 personer och beslagtagit vapen, kontanter, fordon och pengar”, säger han till UNT.
Men sådant har Poljarevius sagt hela tiden, alltsedan de första insatserna mot gängen i Uppsala 2016. Gängen störs och många grips, för småbrott och större brott. Ett problem har varit lagföringen av unga, att de snart är i gång med verksamheten igen. Men lagen kan ändras. Ett annat och svårare problem är nyrekryteringen, att de kriminella nätverken hela tiden fylls på underifrån.
Carin Götblad pekar på de alarmerande siffrorna för rån mot barn, utförda av barn. ”Det är framtidens grova brottslingar som gör rånen som ofta är råa med förnedrande inslag för offren. Det är mest pojkar som utför brotten, men även antalet flickor ökar”, säger hon.
Nyckeln finns i skolan, och i att bryta segregationen. Det är där den kriminella karriären börjar. Ett bränsle är äldre kriminella förebilder, och generellt små chanser att lyckas med utbildning och jobb för den som lever i utanförskap. Coronakrisen kommer inte att göra det lättare. Den slår redan obönhörligt mot branscher som sysselsätter många utlandsfödda. När krisen summeras lär antalet arbetslösa i den gruppen kunna räknas till hundratusentals.
Coronaepidemin sätter stor press på områden med trångboddhet och stort utanförskap. Många barn far illa och det är bara att hoppas att de åtminstone kan fortsätta gå till skolan.
Operation Rimfrost är definitivt bra och de här grovt kriminella ska känna en stark oro för sin fortsatta verksamhet. Men det är bara början. Att få deras yngre bröder att känna hopp och framtidstro är en långt svårare uppgift. När ett virus fått äldre släktingar att sväva i livsfara på grund av bristande information, och när en farbror fått stänga sin restaurang, som varit en social knutpunkt, då blir den ännu svårare.