Malin Lernfelt: Mardrömsgrannar kräver lagskärpning

En mardröm. Situationen familjen Gelin Hollman i Norby hamnat i kan inte beskrivas på annat sätt. Häromdagen berättade UNT (23/10) om hur de för ett och ett halvt år sedan köpte huset de nu bor i. Allt var frid och fröjd tills att det uppstod en vattenläcka och rören behövde bytas ut. Rör som sedan 50-talet i enlighet med ett servitut går över grannens mark. Bakgrunden är att det gjorts en överenskommelse mellan tidigare fastighetsägare eftersom granntomten är mindre bergig och därmed enklare att lägga rör i.

I en normal situation hade grannen meddelats, nya rör lagts ned och marken återställts, liksom friden. Men detta är uppenbarligen ingen normal situation: grannen vägrar att låta nya rör placeras där de nuvarande ligger. Dessutom hävdas att familjen Gelin Hoffman olovligen har rör på grannens mark och de krävs därför på ett vite på 100 000 kronor i månaden. Servitutet säger sig den nuvarande grannen inte känna till.

Uppsala Vatten är ansvarigt för att det finns en anslutning till varje bostad i tätbebyggelse. De är dock inte ansvariga för att flytta rör om fastighetsägaren vill göra det. Sådant får människor bekosta själva, vilket i de flesta fall är rimligt. I det här fallet är det dock inte fastighetsägaren som vill flytta rören utan grannen. Och kostnaden för nya förbindelsepunkter ligger på tre miljoner kronor eftersom det krävs sprängning. Pengar familjen Gelin Hoffman inte har.

Att människor oförskyllt hamnar i sådana här myndighetshärvor är oacceptabelt. Finns det ett servitut måste det gälla utan undantag. Att den som säljer ett hus – i detta fall grannfastigheten – underlåter att meddela köparen om att ett sådant existerar, något man som säljare är skyldig att göra, ska inte leda till att tredje part drabbas. Det bör inte gå att backa ur en överenskommelse mellan fastigheter genom att hävda att man “inte hade en aaaaaaning”. Vill inte grannen ha rören på sin tomt, trots att de fanns där vid köpet, är det något som denne bör tvingas gå tillbaka till tidigare ägare och göra upp ekonomin runt.

Familjen i Norby har förlorat i en rad insatser och nu överklagat till Mark- och miljööverdomstolen. “Förlorar vi det här är vi sju personer som inte har någonstans att bo. Vi har inte tre miljoner, vi kan inte låna och vi kan inte sälja ett hus utan vatten och avlopp. Samtidigt kan man inte bo i ett hus som inte har det”, säger mamman till UNT. En mardröm som sagt. Förhoppningsvis ställer sig domstolen på familjens sida. Oavsett tycks det behövas en lagskärpning eller i alla fall ett förtydligande runt servitut för att människor inte ska bli helt rättslösa om de har oturen hamna bredvid fel granne.