Häromdagen kunde man i SVT (10/12) höra ett inslag om att Knivsta kommun drar in busskort för elever, något som UNT först skrev om. Det kommer att beröra ungefär hundra elever som själva väljer skola, men inte andra elever som har minst fyra kilometer till närmsta skola. Väljer man alltså en skola själv, som ligger en bra bit bort, ska man från och med nästa höst få stå för resekostnaden själv. Summan för skolbiljetten är 4340 kronor per skolår.
En pappa i inslaget protesterar: "Jag har betalat skatt hela mitt liv, varför ska inte min dotter få busskort?"
Det är lätt att sympatisera med pappans invändning. När man år efter år betalar mycket i skatt vill man att staten, kommunen och landstinget ska sköta sina kort rätt. Man märker förstås av sådant som plötsligt dras in. Som dotterns busskort.
Det är också lätt att förstå beslutsfattare - lokalpolitiker i det här fallet - som måste fatta svåra beslut. "Det är ingen jätterolig reform på något sätt att genomföra men det är en del i besparingen", säger moderaten Bengt-Ivar Fransson som är ordförande i Utbildningsnämnden i Knivsta. Genom att spara 450 000 kronor per år på de indragna busskorten räknar kommunen med att anställa en ytterligare lärarassistent.
Rätt eller fel? Det kan diskuteras, men frågan visar på ett tydligt sätt att det inte finns oändligt med pengar i den gemensamma kassan.
Skollagen kräver inte att kommunerna ska bekosta busskort för elever som själva väljer en skola, vilket förklarar varför kommunerna gör olika. För kommuner med en god ekonomi kan det vara rimligt att bekosta elevers busskort. Andra kommuner, som Sala, har gått längre och testat avgiftsfria (det vill säga skattefinansierade) bussar för alla. Många kommunpolitiker kommer dock framöver, precis som i Knivsta, att behöva vända på både en och annan krona.
När Sveriges kommuner och landsting (SKL) släppte höstens ekonomirapport framgick det att 2019 är ett tufft år för ett 90-tal kommuner, och att ett 20-tal kommuner kommer att behöva höja skatten kommande år. Och fler lär det bli. Hela 80 procent av ekonomicheferna som svarade på SKL:s enkät berättade också att ekonomin kommer att vara mer ansträngd nästa år.
Det finns kommuner där man exempelvis får minska på gatubelysningen och snöröjningen. Många kommuner planerar även att spara in på utgifter som berör funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg (SVT, 26/11).
Busskort eller en lärarassistent?
Avvägningarna kommer inte att bli enkla, när konjunkturen viker neråt och invånarna förväntar sig betydligt mer.