Lönsamt att klocka anstÀllda pÄ toan?

Historier om illvilliga företag Àr inget bra fackligt redskap.

Butiken dÀr de anstÀllda trivs kommer att sÀlja mer klÀder.

Butiken dÀr de anstÀllda trivs kommer att sÀlja mer klÀder.

Foto: Sofia Axelsson

Ledarkrönika2024-04-11 05:00
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.

Varför vill ett företag ont för sina anstÀllda? Personalen Àr ju företagets största tillgÄng. AnstÀllda som trivs pÄ jobbet Àr motiverade att komma dit, att göra sitt bÀsta och att försöka uppfylla mÄlen för verksamheten. Vilket i sin tur betyder lönsamhet och nöjda Àgare.

FrĂ„gan motiveras av att sĂ„ mĂ„nga tycks gĂ„ motsatt vĂ€g. TechjĂ€ttar som Tesla, Klarna och Amazon anklagas fortlöpande för att vara allmĂ€nt antifackliga, att motsĂ€tta sig rĂ€ttigheter som lön, semester, sjukfrĂ„nvaro eller vab. Raster ses inte med blida ögon – robotar och tidtagarur mĂ€ter de vanliga arbetsuppgifterna, men ocksĂ„ till exempel toalettbesök.

KlĂ€djĂ€tten Zara Ă€r den senaste att dras in i karusellen genom en granskning i Aftonbladet (10/4). De butiksanstĂ€llda jobbar i fyra osynliga zoner som de helst inte ska lĂ€mna. ZaraanstĂ€llda pressas extra hĂ„rt nĂ€r de Ă€r gravida, klockas för toabesök, övervakas hela tiden och blir regelbundet utskĂ€llda. De kan ocksĂ„ plötsligt fĂ„ sin lön sĂ€nkt. ”Do we have a problem”, frĂ„gar nĂ„gra ”kostymklĂ€dda spanjorer” nĂ€r löneutbetalningen ifrĂ„gasĂ€tts.

PĂ„fallande mĂ„nga vittnesmĂ„l i granskningen kommer frĂ„n ”ex-anstĂ€llda” pĂ„ Zara. Det saknas ocksĂ„ en motbild frĂ„n företaget dĂ„ utlĂ€ndska företag, till skillnad frĂ„n de flesta svenska, tycker att det Ă€r deras interna angelĂ€genhet och sĂ„dant ska medier och andra helt enkelt ”ge f-n i”.

Det finns en kulturell skillnad i synen pÄ arbetstagares rÀttigheter, mellan Sverige Ä ena sidan, USA och mÄnga andra lÀnder Ä den andra. Svenska fackförbund Àr givetvis livrÀdda för att inhemska företag ska ta intryck, att fÀrre ska vilja organisera sig och att makten över avtalsrörelserna (den svenska modellen) pÄ sikt ska urholkas.

Men metoden att skrĂ€mmas med skrĂ€ckhistorier, att strejka och sympatistrejka under lĂ„ng tid, riskerar att slĂ„ bakut. Man borde i stĂ€llet Ă€gna större kraft Ă„t att framhĂ„lla den svenska modellen – tillsammans med nĂ€ringslivet. Alla har glĂ€dje av medinflytandet som ger bĂ€ttre underlag för företagens beslut, liksom som sagt nöjdare anstĂ€llda och i slutĂ€ndan goda resultat. Det rĂ€cker med en blick pĂ„ siffrorna, efterkrigstidens industri, tjĂ€nstesektorn, start up- och forskningsföretag. Den svenska modellen fungerar.

Givetvis ska fack och anstÀllda slÄ ned pÄ alla avarter dÀr anstÀllda behandlas uselt. Men man mÄste ocksÄ kunna se att de goda exemplen vinner i en fungerande marknadsekonomi. Vilken klÀdbutik pÄ gÄgatan kommer att sÀlja mest, ge vinst och överleva lÀngst? Den med zoner och toaklocka eller den utan? TÀnk efter en sekund.