Varför vill ett företag ont för sina anställda? Personalen är ju företagets största tillgång. Anställda som trivs på jobbet är motiverade att komma dit, att göra sitt bästa och att försöka uppfylla målen för verksamheten. Vilket i sin tur betyder lönsamhet och nöjda ägare.
Frågan motiveras av att så många tycks gå motsatt väg. Techjättar som Tesla, Klarna och Amazon anklagas fortlöpande för att vara allmänt antifackliga, att motsätta sig rättigheter som lön, semester, sjukfrånvaro eller vab. Raster ses inte med blida ögon – robotar och tidtagarur mäter de vanliga arbetsuppgifterna, men också till exempel toalettbesök.
Klädjätten Zara är den senaste att dras in i karusellen genom en granskning i Aftonbladet (10/4). De butiksanställda jobbar i fyra osynliga zoner som de helst inte ska lämna. Zaraanställda pressas extra hårt när de är gravida, klockas för toabesök, övervakas hela tiden och blir regelbundet utskällda. De kan också plötsligt få sin lön sänkt. ”Do we have a problem”, frågar några ”kostymklädda spanjorer” när löneutbetalningen ifrågasätts.
Påfallande många vittnesmål i granskningen kommer från ”ex-anställda” på Zara. Det saknas också en motbild från företaget då utländska företag, till skillnad från de flesta svenska, tycker att det är deras interna angelägenhet och sådant ska medier och andra helt enkelt ”ge f-n i”.
Det finns en kulturell skillnad i synen på arbetstagares rättigheter, mellan Sverige å ena sidan, USA och många andra länder å den andra. Svenska fackförbund är givetvis livrädda för att inhemska företag ska ta intryck, att färre ska vilja organisera sig och att makten över avtalsrörelserna (den svenska modellen) på sikt ska urholkas.
Men metoden att skrämmas med skräckhistorier, att strejka och sympatistrejka under lång tid, riskerar att slå bakut. Man borde i stället ägna större kraft åt att framhålla den svenska modellen – tillsammans med näringslivet. Alla har glädje av medinflytandet som ger bättre underlag för företagens beslut, liksom som sagt nöjdare anställda och i slutändan goda resultat. Det räcker med en blick på siffrorna, efterkrigstidens industri, tjänstesektorn, start up- och forskningsföretag. Den svenska modellen fungerar.
Givetvis ska fack och anställda slå ned på alla avarter där anställda behandlas uselt. Men man måste också kunna se att de goda exemplen vinner i en fungerande marknadsekonomi. Vilken klädbutik på gågatan kommer att sälja mest, ge vinst och överleva längst? Den med zoner och toaklocka eller den utan? Tänk efter en sekund.