En person skrev en gång över sitt barn till den andra förälderns adress. Barnet hade dubbelt boende och kunde skrivas hos endera mamman eller pappan. Men i den ena familjen fanns det halvsyskon, vilket gav ett flerbarnstillägg som de båda föräldrarna kunde dela på. Det var ändå ingen enkel åtgärd att byta adress på barnet. Föräldern i fråga tyckte att det var att ”utnyttja systemet”.
Ungefär så här resonerar nog de flesta. Man ska ha de bidrag man har rätt till, men inte mer än så. Om man bryter mot reglerna, eller hittar luckor i systemet som ingen tänkt på, då kommer det inte att finnas något där då man verkligen drabbas och är i nöd. Samhället är en gemenskap som bygger på tillit. Exemplet ovan var för övrigt varken ett brott eller en lucka i systemet, snarare kanske oro i överkant.
Därför är så kallad välfärdsbrottslighet så allvarlig. Den bryter mot premisserna för samexistensen. Den urholkar systemen ekonomiskt, men framför allt försvinner trovärdigheten. Varför ska man kämpa på och göra rätt för sig om det samtidigt står tiotals personer skrivna på grannadressen, om andra kan leva gott på falska bostadsbidrag, underhållsbidrag eller pensioner?
I Uppsala kommun kan så många som 12 000 invånare vara kopplade till fel i folkbokföringen, enligt en uppskattning i ett nytt, kommungemensamt projekt (UNT 7/6). Långt ifrån alla har bidragsbrott i tankarna, men en närmare granskning visade på 60 fall av misstänkt välfärdsbrottslighet.
Kommunen har beslutat inrätta en ny tjänst som bidragsbrottsutredare, men hindren för att hitta bevis är många. Det handlar bland annat om rätten att anmäla misstankar, efterforska bankkonton och att utbyta uppgifter mellan myndigheter. Skälen för att komma till rätta med problemen är inte bara tilliten och systemens hållbarhet. Välfärdsbrott är också helt centralt för finansieringen av den organiserade brottsligheten.
Grovt kriminella har inga skrupler. En viss procent av de vanliga medborgarna ser också chansen att berika sig, även om de i princip vill vara laglydiga. Detta gäller också bland de 349 folkvalda i riksdagen. Reglerna för dubbelt boende är tydliga, men regelbundet visar granskningar på upprörande exempel på ”boenden” som skattebetalarna tvingas stå för. Senast i Uppdrag Granskning (8/6) där Jörgen Hellman (S) fått 699 000 kronor i ersättning för sin stuga utan avlopp.
”På sommaren är det fantastiskt vackert”, sade Hellman till Aftonbladet (8/6), och tillade att han gärna tar en promenad genom skogen till en bondgård och lånar toaletten. ”Det var då f-n”, tänkte skattebetalaren med barnbidraget.