I januari meddelade LO-ordföranden Susanna Gideonsson att facket ämnade satsa 30 miljoner kronor på att få S-regeringen återvald i september. Totalt kostar arbetarrörelsens valsamverkan betydligt mer än så, men de 30 miljonerna skulle satsas direkt på en valkampanj.
De höjda ögonbrynen var få i vintras. De 63 procent av LO-medlemmarna som röstar på andra partier än S (SCB i maj) är luttrade och kritiken är välkänd. Men med två veckor kvar till valet undrade nog många: Var är kampanjen? Vad ska den innehålla? Handlar den om a-kassan, att behålla den högre nivån från pandemin? Eller något annat som jag åtminstone har personligt intresse av, även om jag helst vill se en annan regering?
Häromdagen fick vi veta att det rör sig om en massiv så kallad fulkampanj mot Moderaterna, på alla plattformar. Budskapet ”Ulf Kristersson vill stoppa sjukförsäkring till cancersjuka” rullades ut brett på tisdagen. ”Stötande och lögnaktigt”, replikerade M och försäkrade att man inte alls har några förslag i den riktningen.
Gideonsson försvarar kampanjen och hänvisar till att alliansregeringen 2008 införde rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen, med nya tidsgränser i försäkringen samt även en bortre gräns. Under resterande sex år i opposition mobiliserade S stenhårt mot ”stupstocken”, med god hjälp av LO med flera.
Efter valsegern 2014 tog Socialdemokraterna bort tidsgränsen och införde sedan stegvis sin egen variant på en hållbar sjukförsäkring – att ge fler och fler avslag på ansökningar om förlängd sjukskrivning. När valet 2018 närmade sig fylldes tidningarna åter med berättelser om sjukdom, lidande, fattigdom och ovisshet. S-regeringens svar var att sparka Försäkringskassans generaldirektor Ann-Marie Begler, som till punkt och pricka följt socialminister Annika Strandhälls instruktioner.
Årets S-valrörelse handlar om att förpassa sakfrågorna till bakgrunden. Blir det ”Magda mot Ulf” vinner Magdalena Andersson, resonerar man. De grövsta och mest polariserande påhoppen ska undvikas och därför har kungen och drottningen på området, Morgan Johansson och nämnda Strandhäll, satts på avbytarbänken.
Men då hade man inte räknat med Susanna Gideonsson. Hon vill uppenbarligen varken sina medlemmars eller de cancersjukas väl. Hon vill bara ha en S-regering (och kanske en ministerpost vad det lider). Vad kan vara bättre än att prata mer om sjukförsäkringen sista veckan före valet och ge högern en riktig bredsida, tänker hon.
Nej, stönar nog även de återstående 37 procenten av LO-medlemmarna, S-röstarna. Paradoxalt nog kan ju effekten av LO-kampanjen bli den rakt motsatta.