Likheter under ytan i Uppsala och Södertälje

Lugnet när det inte skjuts i Uppsala kan vara bedrägligt.

De senaste skjutningarna i Södertälje ägde rum i området Saltskog.

De senaste skjutningarna i Södertälje ägde rum i området Saltskog.

Foto: Fredrik Persson

Ledarkrönika2022-10-17 06:15
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Ingen kan påstå att Södertälje varit en trygg plats att bo på de senaste veckorna. Eller att växelvis Eskilstuna, Kristianstad, Linköping eller Helsingborg varit det tidigare under året. Inte när hela magasin töms på seneftermiddagarna vid skolor och lekparker, när fel person skjuts eller när helt oskyldiga drabbas. Det senare inträffade senast i Eskilstuna, där en kvinna och ett barn träffades.

Polischefen Mats Löfving påpekade i SVT:s Aktuellt (3/10) att skjutningarna på öppen plats inte ökat i storstäderna under 2022. Det är i stället ”mellanstäderna” som bidragit till att antalet dödsskjutningar redan passerat 50. Som de nämnda städerna ovan, som även Uppsala. 

Region Uppsala hade flest skjutningar per capita i landet 2018-2020 men det har lugnat sig något det senaste året. Det kan bero den krypterade datakommunikationen (Encrochat med flera) som ledde till gripanden och ett jätteåtal våren 2021. Eller så beror det på naturliga variationer om och när nätverk utmanas om makten.

”Det är dom som ska bort, inte vi”, sade Södertäljebon Asko Leino till DN (7/10). Hans barnbarn hade just hunnit in från gården när gärningsmännen öppnade eld. Sedan berättade han om vardagen i området under den ”lugna tiden”. Södertälje har ju blivit känt som kommunen som i det närmaste kommit till rätta med gängkriminaliteten. Men lugnet för Leino och hans grannar har bland annat betytt öppen knarkförsäljning och att gänget tagit över garaget. ”Det är deras revir, de styr och ställer där”, säger han.

Lugnet i medierna och kringliggande områden kan fortfarande betyda stor otrygghet i det utsatta området. En enkät av stiftelsen Tryggare Sverige, i bland annat Gränby och Gottsunda, har visat på stark kontroll från kriminella, av gemensamma lokaler, parkering, lokala småföretagare och även hantverkare som ska besöka området. Den vardagen kan sägas utgöra basen i otrygghetspyramiden.

En eskalering kan betyda många saker. I området kring Gottsunda centrum 2018-2019 betydde det ständig ”patrullering” av cykelvägarna med stora svarta bilar. Narkotika såldes och brukades öppet. Förskräckta ögonvittnen såg två bilar försöka stoppa en stadsbuss med en passagerare som misshagat dem. På centrumanläggningen sågs ett 50-tal unga män hotfullt cirkla runt varandra, medan andra besökare skyndade ut med sina matkassar.

Till slut small det. Det sköts i centrum och i parken. Ett tjugotal skott träffade träden utanför en lågstadieskola där utvecklingssamtal ägde rum vid 17-tiden. Ingen dog, ingen skadades svårt, men otryggheten gick att ta på under den kommande tiden.

Moderaterna har under åtta år legat i hård opposition mot otryggheten och till ganska stora delar fått igenom sin politik. Som exempelvis ungdomsrabatten för 18-20-åringar som avskaffades vid årsskiftet. Som det verkar kommer många från de pågående ärendena i Eskilstuna och Södertälje därför att få längre straff om de kan lagföras. Det är bra.

I regeringsställning vill M fortsätta den hårda linjen, med fler poliser och strängare straff. Det behöver inte vara fel, men det finns också mer ogenomtänkta M-förslag som anonyma vittnen och visitationszoner. Dessa behöver inte bli verklighet, men å andra sidan är det fortfarande oklart vad SD:s inflytande betyder för kriminalpolitiken.

Ulf Kristersson (M) har många uppdrag på sitt cv som handlat om utsatta människor. Han har varit tydlig med att det kommer att ta lång tid att komma till rätta med gängvåldet. Han vet att otryggheten börjar i trappuppgången för den utsatte. För den gängkriminelle börjar det i hemmet och skolan.