De styrande politikerna i Uppsala kommun måste följa granskningens rekommendationer även om det innebär att anställda måste sägas upp.
Det går fortfarande inte att skaka av sig intrycket av att rödgröna styret först inte ville förstå allvaret i det som nu 85-åriga Elsa och ”Siv” utsatts för. Självklart menade de vad de sa när de förklarade hur förfärligt det inträffade var. Som människa är det också omöjligt att känna något annat än förfäran och upprivenhet när man lyssnar på kvinnornas berättelser.
Men det är en sak att bli upprörd, att fördöma, till och med att – till slut – be om ursäkt. Det är något annat att också agera därefter. Så att de känslofyllda orden också fylls med mening. Och här har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet mycket kvar att bevisa.
Under hela händelseförloppet har, först förvaltning och ansvariga tjänstemän, och därefter våra styrande folkvalda släpat benen efter sig. Att saker alls började hända beror på att Elsas barnbarn Mimmi hörde av sig till UNT. Utan den mediala granskningen hade alls ingenting hänt. Det är viktigt att påpeka att larmen om övergrepp inte togs på allvar av förvaltningen till att börja med.
Från politiskt håll motsatte man sig sedan länge en extern granskning av övergreppen inom hemtjänsten. Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) och äldrenämndens ordförande Tobias Smedberg (V) avfärdade så sent som i slutet av september ett sådant initiativ med att en ”kommersiell aktör” var olämplig eftersom beställningen skulle komma från kommunen.
Två och en halv månad senare har egentligen inte sakläget förändrats. Det enda som är annorlunda är att kommunen och förvaltningen, på grund av UNT:s fortsatta granskning, inte längre kan komma undan med att spela ned allvaret i det inträffade. Varken ansvariga kommunalråd eller förvaltningschefer har fått ny information de två senaste månaderna som på något avgörande sätt förändrar läget.
Trots det väljer man nu, under hårt opinionsmässigt tryck, att släppa fram en utomstående utredning. På onsdagens kommunstyrelsemöte klubbade man igenom ärendet ”Extern granskning av kommunens hantering av övergrepp inom hemtjänsten”.
Om granskningen ska bli något annat än en tom pappersprodukt och ytterligare en läpparnas bekännelse från ansvariga politiker, krävs dock att den får ett brett mandat. Det är så klart bra att ” få en utomstående bedömning och värdering av varför övergrepp kunde ske och om hanteringen efter det att övergreppen anmäldes har skett på ett korrekt sätt.”
Men ännu viktigare är att veta vilka förändringar det bör leda fram till. Även om det innebär jobbiga beslut och att ytterligare personer får lämna sina tjänster.