I februari ska Uppsala universitet hĂ„lla en minnesdag om rasbiologiska institutets gĂ€rningar, hundra Ă„r efter att det instiftades. PĂ„ Carolina Rediviva finns ett arkiv med över 12 000 bilder av olika âfolktyperâ för studier och forskning, som Ă€r tagna och inskickade av privatpersoner och av rasbiologen Herman Lundborg.
I en insĂ€ndare i UNT (29/12) krĂ€ver företrĂ€dare för Amnesty Sapmi att âĂganderĂ€tten till bilderna pĂ„ samer mĂ„ste överföras till Sametingetâ. Universitet, menar de, visar en anmĂ€rkningsvĂ€rd brist pĂ„ förstĂ„else över hur samer upplever de âkrĂ€nkande bildernaâ. Akademin borde i stĂ€llet reflektera över sin egen roll i historien.
MĂ„nga liknande krav har hörts de senaste Ă„ren. FöremĂ„l, bilder och texter censureras, repatrieras och âfarligaâ föremĂ„l plockas bort ur samlingar, ofta i postkolonialismens namn, och till stor del pĂ„ grund av krav frĂ„n representanter frĂ„n olika ursprungsbefolkningar eller frĂ„n tjĂ€nstemĂ€n inom museerna sjĂ€lva. Professorn i socialantropologi, Christer Lindberg, beskrev i Kvartal (18/12 2016) om den debatt som pĂ„gick pĂ„ Etnografiska museet för ett antal Ă„r sedan kring en totempĂ„le som hĂ€rstammade frĂ„n Haislafolket i Kanada som hade visats för museibesökare under mĂ„nga Ă„r. Krav kom pĂ„ att den skulle repatrieras till Haislafolket. Det fanns inga juridiska skĂ€l att lĂ€mna tillbaka den, men Ă€ndĂ„ skickades den till Kanada, grĂ€vdes ner för att ruttna i jorden, och kommer aldrig att beskĂ„das av nĂ„gon igen.
Ăven skribenten Ola Wong har under flera Ă„r debatterat politiseringen av museerna, kraven pĂ„ censur och den normkritik som har tagit över. Ăstasiatiska museet, med en av vĂ€rldens frĂ€msta samlingar av Kinas historia, har bland annat fĂ„tt i uppdrag att âvĂ€rna mĂ„ngfaldâ och âmotverka frĂ€mlingsfientlighetâ. Besökare pĂ„ museer instrueras i allt högre grad i hur de ska tĂ€nka om föremĂ„len, snarare Ă€n att förses med fakta för att sjĂ€lva fĂ„ tĂ€nka fritt kring dem.
Men vad hÀnder med vÄr historia om allt som Àr obekvÀmt eller upplevs som krÀnkande plockas bort? Ska Àven bilder pÄ judar som mördades under andra vÀrldskriget censureras, för att det Àr kÀnsligt? Och hur hade Amnesty Sapmi reagerat om Uppsala universitet i stÀllet valt att inte visa nÄgon av de bilder som togs pÄ samer i början av 1900-talet, att helt plocka bort den biten ur historien?
Vetenskapen mÄste hÄllas fri. VÄr historia ska inte förskönas eller censureras. De pÄtryckningar som utförs kring vÄr historia vittnar om ett kunskapsförakt. SjÀlvklart ska Uppsalas rasbiologiska historia visas och kunna studeras pÄ Carolina Rediviva. Desto viktigare dÄ detta utgör en mörk del av historien.