”Museibeslut som går på tvärs mot folkviljan”, skrev UNT Ledare (16/2) efter kommunstyrelsens beslut att gå vidare med planerna på ett nytt konstmuseum vid Uppsala slott. Mittenstyret försvarade sitt beslut med att det var dags att sätta ned foten efter 70 års diskussioner om konstmuseet. Dessutom vill man öka tillgängligheten till Slottet och stärka det som ett av Uppsalas främsta besöksmål (replik till ledarsidan från Erik Pelling (S) och Mohamad Hassan (L) 19/2).
Debatten har fortsatt med rubriker som ”rädda Slottet” och argument för Kaniken på Östra Ågatan samt det numera avförda förslaget om att bygga ett helt nytt konstmuseum. Andra läsare anser att frågan får för stor uppmärksamhet, att det mest är konstintresserade som berörs. ”Skruva ned volymen lite”, uppmanade debattören Stig-Björn Ljunggren (UNT 3/3) i ett svar på en insändare med många undertecknare (28/2).
Det stämmer att tonläget är högt när kommunstyret anklagas för maktfullkomlighet och ”brist på demokratiskt sinnelag”. Men något ligger det också i kritiken när man inte vill försäkra sig om en majoritet för stora och viktiga beslut för Uppsalaborna. Folkviljan finns varken hos ilskna debattörer eller hos proffspolitiker som kommer överens i kommunstyrelsen. Den manifesteras vart fjärde år i allmänna val som utmynnar i 81 ledamöter i fullmäktigeförsamlingen.
Fyra partier, M, C, KD och MP, har lämnat in namnlistor med krav på ett extra kommunfullmäktige om konstmuseet vid Slottet. Det är inget spel för galleriet utan helt enligt kommunallagen: ”Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas. Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.” (5 kap, 12 §).
Maktfullkomlighet kan ligga i språkbruket. Det hette till exempel att ”regeringen blev överkörd av riksdagen” när kommunerna fick mer pengar för ett år sedan, liksom nyligen med extra pengar till äldreomsorgen. Majoriteten av de folkvalda framställs närmast som myterister, trots att det är de som bestämmer. Förutsättningar för att styra och hålla budget ska finnas, och finns till 99 procent, men ibland är det bra med en påminnelse om grundlagen, att all makt utgår från folket.
Maktspråk är också att påpeka att majoriteten är besvärlig och ägnar sig åt ”politiskt spel” mot de stackars styrande som försöker få något gjort. Sluta tjafsa nu, konstmuseifrågan har diskuterats fram och tillbaka i 74 år! Men det spelar ingen roll om det så vore 174 år. Oppositionen och Miljöpartiet gör helt rätt. Ett extra kommunfullmäktigesammanträde bör också hållas under 2021.