Läslovet är här. I en artikel i UNT kultur (2/11) bläddrar en flicka i en bok, bredvid en hög av ännu fler böcker. Detta verkar tyvärr vara en syn som blir allt mer sällsynt.
I en sammanställning av tidningen Ämnesläraren beskrivs att läslusten hos svenska 15-åringar mellan 2009-2018 är bland de lägsta av alla OECD-länder. I rapporten “Att läsa eller inte läsa” visades att andelen barn i årskurs sex som läser fem sidor sammanhängande text om dagen mellan 2007- 2017 har minskat från 44 till 8 procent.
Enligt forskare har det flera orsaker. Dels prioriteras läsning ned i skolan. Kraven på att dokumentera och uppfylla kunskapsmål bidrar till minskad läsning. Det går helt enkelt inte att mäta resultatet av en bok genom att svara rätt på frågor, på samma sätt som det går att mäta ett prov i grammatik. “Det finns en bedömningshets som kan medföra att vissa lärare uppfattar att det är slöseri med dyrbar tid”, beskriver Karin Herlitz, lärare och författare till ”Skönlitteratur i undervisningen” (Läraren, 27/10).
Skolor lägger dessutom allt oftare böckerna åt sidan till förmån för digitala verktyg. Men datorer tenderar att bidra till mer bakgrundsbrus, det är enklare att bli distraherad och klicka runt på annat. Samtidigt nedmonteras skolbibliotek, då efterfrågan på böcker inte längre är lika stor.
Bland eleverna som börjar gymnasiet är det “förödande många” som aldrig läst en bok, påpekar Herlitz. Men språkfärdighet och kommunikativ förmåga påverkar möjligheten att göra sig hörd. Att förmedla känslor verbalt innebär också att man kan uttrycka sin frustration i ord eller text i stället för att hamna i fysiska bråk. Att inte kunna ta till sig text riskerar dessutom att skapa andra klassens medborgare som inte kan läsa nyheter och därför inte delta i samhället på samma villkor. “Det kan bli som en funktionsnedsättning, ett slags analfabetism”, beskriver högstadielärare Fredrik Sandström (Ämnesläraren, 27/10). Som så mycket annat är detta också en klassfråga. Läsande föräldrar ger läsande barn.
Kanske viktigast av allt är att böcker ger ett rikare och mer själfullt liv. Läsning vidgar vyer och ger nya perspektiv, det ger barn större förståelse för andra levnadsöden och inte minst för den egna historien. Studier visar också att läsande barn utvecklar mer empati. Att försvinna i in sagor och berättelser är dessutom ett effektivt sätt för att hantera en jobbig vardag.
Lästappet är ett svek från både samhällets och föräldrars sida. För de barn som inte har läsande föräldrar måste skolan ta sitt kompensatoriska ansvar.