I veckan kom äntligen nya lagändringar mot hedersrelaterad brottslighet. Signalen till utövare av förtrycket blir härmed tydligare: samhället ser allvarligt på dessa brott.

Brott med hedersmotiv kommer hädanefter att ses som en "försvårande omständighet" vid bedömning av straffvärdet. Dessutom blir det olagligt att även förmå eller tillåta att ett barn gifter sig, alltså ingår i äktenskap eller "äktenskapsliknande förbindelse". 

Man kommer som exempelvis vårdnadshavare alltså att kunna straffas även om man inte aktivt tvingat barnet till äktenskap, och även om barnet skulle ha sagt sig vilja gifta sig. Även möjlighet till utreseförbud införs, för att skydda barn som riskerar att utomlands utsättas för könsstympning eller att tvingas gifta sig.

När ett barn väl har förts utomlands är det nämligen svårt för det svenska rättsväsendet att agera. Utreseförbudet ska därför ses som ett försök att kunna förebygga brott. Det måste dock finnas en "påtaglig risk", som baseras på konkreta omständigheter. Blotta misstankar ska förstås inte räcka. 

När det kommer till barnäktenskap är det också tydligt att lagstiftaren har tagit hänsyn till barnets utsatthet för påtryckningar, och till att samtliga barn- och tvångsäktenskap inte är formella i juridisk mening. Tillägget "eller äktenskapsliknande förbindelse" är därför viktigt. 

Mer på juridikens område är att vänta. I höst ska riksåklagare Petra Lundh presentera utredningen om särskild brottsrubricering för hedersbrott. På ett av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadimes digitala Almedalsseminarier berättade Lundh att man ser över om en liknande konstruktion som för den för kvinnofridskränkningar skulle kunna användas även vid hedersbrott. Hon berättade att beteckningen hedersbrott, som ett särskilt brott, är att vänta från utredningens sida. 

Lagstiftningen diskuterades även på ett annat digitalt seminarium, av samma förening, där bland andra justitieminister Morgan Johansson och Moderaternas vice partiordförande Elisabeth Svantesson deltog. Johansson tog under seminariet upp de olika lagförändringarna som är på gång. Han nämnde även att det ska bli fler utredare för brott i nära relationer, där hedersrelaterade brott ingår, och vikten av utbildningsinsatser för rättsväsendet. Svantesson instämde också i att det är viktigt och bra att en särskild brottsrubricering är på gång. 

De flesta partier är numera överens om att luckor i lagstiftningen behöver täppas till, och att allt från myndigheter till rättsväsendet behöver se och agera mot förtrycket och brotten.

Men det finns fortfarande partier som stretar emot. När riksdagen för två år sedan tydliggjorde för regeringen att den vill se en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv reserverade sig Vänsterpartiet. Linda Westerlund Snecker, partiets rättspolitiska talesperson, menade nämligen att en särskild brottsrubricering "kan leda till att det enbart blir personer från en viss kultur som kommer att misstänkliggöras".

För det första är hederskulturen inte begränsad till en "viss kultur", den är en kultur i sig som förekommer i många länder. Men framför allt är det fel att försöka dölja problem, på grund av en fullständigt missriktad välvilja. Det har skett alltför många gånger tidigare. Jag har läst domar där man har sett mellan fingrarna på exempelvis barnäktenskap, genom att just hänvisa till ”kultur”. 

De nya lagarna - och den numera utbredda politiska viljan att ytterligare vässa lagstiftningen - ser förhoppningsvis till att vi aldrig hamnar där igen.