För den som värnar sina rättigheter gentemot staten finns det skäl att fira idag. Införandet av rätt till grundlagsskadestånd innebär att den som fått sina rättigheter inskränkta av det allmänna får rätt till ersättning för såväl ekonomisk som icke-ekonomisk skada. Bakgrunden är två fall i Hösta Domstolen från 2013 respektive 2018. I båda dessa fall gällde det frågan om medborgarskap, men den nya lagen skyddar även de andra rättigheter som finns i regeringsformen. Att det är glädjande att detta skydd äntligen skrivs in i lagen hindrar dock inte rättmätigheten hos de som frågar varför skyddet inte funnits tidigare. Sverige gillar att utge sig för att vara en välfungerande demokrati och rättsstat. I många fall stämmer detta, men mer måste göras om vi ska tåla att synas i sömmarna.
Den rättspolitiska debattens fokus på en stärkt brottsförebyggande verksamhet märks till viss del. Från och med idag inträder en registreringsskyldighet för kontantkort. Oregistrerade anonyma kontantkort används ofta i kriminella miljöer och är komplicerade och tidskrävande för polisen att följa upp. Huruvida den nya lagen kommer lösa problemen den försöker ge sig på, eller enbart leda till att gängen har mobilmålvakter på samma sätt som de idag har bilmålvakter återstår att se.
Ett ofta omtalat rättspolitiskt område är sexualbrotten. Nya brottsrubriceringar träder i kraft; grovt sexuellt ofredande, grovt sexuellt ofredande mot barn och sexuellt ofredande mot barn. Straffen för våldtäkt och våldtäkt mot barn får höjda miniminivåer. Därtill gör omformuleringar av redan existerande paragrafer att barns rättigheter stärks gällande övergrepp som sker över nätet.
Att nya brottsrubriceringar tillkommer gör givetvis skillnad, men i praktiken ger lagändringar mer genomslag när de berör mer tekniska paragrafer, eftersom dessa spelar in i långt fler rättsfall. Hit hör de nya lagarna om utvisning. Dels kommer utvisning på grund av brott nu kunna ske vid mindre allvarliga brott än tidigare, dels kommer återreseförbuden förlängas. Det blir även enklare att neka uppehållstillstånd till dem som dömts för brott.
Vissa lagar blir till efter att stor debatt väcks kring ett enskilt rättsfall. Hit hör ett processuellt komplicerat och medialt uppmärksammat fall om sexualbrott och skadestånd. En förövare dömd för överfallsvåldtäkter frihetsberövades längre än vad som var lagligt givet hans ålder, och han erhöll därmed 840 000 kronor i skadestånd från staten. Skadeståndet grundade sig i att förövaren enligt domstolen var 16 år när brotten begicks, vilket visade sig först i högre instans, efter att han dömts som en vuxen. När tv-programmet Uppdrag Granskning (SVT 19/1) visade på och antydde att pojken kanske hade dömts rätt från början tog debatten verkligen fart, men resning kunde inte beviljas. Detta ändrades i natt, resning till den tilltalades nackdel kan nu beviljas om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder som sannolikt skulle ha lett till att han eller hon hade dömts till en väsentligt svårare påföljd.
De flesta av de nya lagändringarna kommer bara beröra vissa verksamheter och branscher, men reglerna kring brott och straff påverkar oss alla. Om mindre än två månader väljs de kommande årens lagstiftare. Var väljare gör klokt i att se över vilka ändringar de instämmer med, och vilka de saknar. Vilka politiker som faktiskt gör vallöften till verklighet är viktigare än alla deras affischer och debattartiklar. Du väljer din lagstiftare med en gul lapp i september, så se till att du dömer rätt.