Coronakrisen har slagit ojämnt mot samhällets sektorer. I många fall har de redan utsatta drabbats särskilt hårt. Två branscher som har påverkats allvarligt av krisen är service- och tjänstesektorn, branscher där många nyanlända kvinnor får sina första jobb eller startar egna företag. Det betyder att även integrationen har blivit lidande på grund av viruset.
Redan före krisen var villkoren för entreprenörskap för nyanlända och kvinnor i behov av förbättring. Det tar generellt sett längre tid för nyanlända kvinnor än män att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det är vanligare att utrikes födda kvinnor har lägre sysselsättning eller helt befinner sig utanför arbetsmarknaden än andra utrikes födda. Det blir tydligt i Heijnes med fleras inlägg i Ekonomisk Debatt (nr 8 2020).
För nyanlända kvinnor kan det vara svårt att starta företag. Det är sannolikt att en nyanländ har svagare socialt skyddsnät i form av vänner och familj, vilket gör det svårt att ta steget mot att starta eget. Då blir välfärdsstatens skyddsnät än viktigare.
Samtidigt finns det brister i välfärdsstatens skyddsnät för dem som vill röra sig från till exempel försörjningsstöd till företagande. Det är negativt för samhället i stort – men drabbar utrikes födda kvinnor särskilt eftersom de oftare befinner sig utanför arbetsmarknaden.
Den som tidigare fått försörjningsstöd men lyckas spara pengar en månad, förlorar det sparade beloppet i försörjningsstöd nästkommande månad. Det gör att man på kort sikt nästan helt saknar skäl för att spara ihop till exempel ett startkapital för att starta eget. Samma skeva incitament har byggts in i bostadsbidraget: den som tar emot bostadsbidrag förlorar ofta det när hon registrerar ett företag vars verksamhet bedrivs från hemmet.
Det är synd, eftersom bättre villkor för företagande för utrikes födda kvinnor är bra både för integrationen och för coronakrisens efterverkningar. Företagare i denna grupp startar ofta personalintensiva branscher, vilket kan leda till fler arbetstillfällen. Entreprenörskap bland utrikes födda kvinnor kan ge ringar på vattnet. Tidigare forskning har visat att utrikes födda företagare oftare anställer andra utrikes födda än andra företagare gör, och att kvinnor som är födda utomlands är mer benägna att anställa andra kvinnor som är det.
Nyanlända och utrikes födda hade redan före krisen svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ett skäl är diskriminering, ett annat är en arbetsmarknad som är dålig på att matcha arbetstillfällen efter arbetskraft. Ett tredje att förutsättningarna för att göra inträde på arbetsmarknaden försämras av att till exempel försörjningsstödet kan hämma individer från att ta steget att starta eget eller börja arbeta deltid. Alla tre delar behöver åtgärdas för att inte återhämtningen efter coronakrisen också sker alltför ojämnt.