Ta mjöl och rör ihop en deg. Lägg på rikligt med ost, samt kött eller grönsaker. Värm en stor ugn till 300-400 grader och grädda. Där har du ett perfekt recept på hög inflation i oktober 2022. ”Många kommer inte att klara det här”, sade Huseyin Tas, delägare till restaurangkedjan Ken´s Pizza, till UNT (8/10).
Torsdagens inflationssiffror snuddade vid tio procent, stannade på 9,7, vilket var enligt förväntningarna. Nästa räntehöjning från Riksbanken i november kan bli 0,50 eller möjligen 0,75 procentenheter. Nästan allt fokus ligger på hur hushållen ska klara utgifterna för lånen, elen, maten och bensinen. Man glömmer att en av två som bor tillsammans jobbar på en pizzeria eller ett annat utsatt företag, kanske i byggbranschen.
Om Ulf Kristersson (M) bildar en ny regering efter helgen är förväntningarna på räddningspaket stora. Det är också fullt rimligt att topparna kapas på elräkningarna. Skillnaderna mellan konsumenterna är mycket stora beroende på vilket elområde man bor i och hur bostaden värms upp. Det finns också pengar att ta av på grund av nätavgifter och skatt där staten får stora inkomster.
I övrigt är det ränteutgifterna som blir betungande. Enligt Handelskammarens beräkning nyligen kommer en typisk tvåbarnsfamilj i Uppsala att få 100 000 kronor i ökade utgifter nästa år, varav drygt hälften är höjda räntebetalningar på lån.
Men syftet med räntehöjningarna är ju att få ned inflationen. Alla som tagit bolån de senaste tio åren har försäkrat sig om att de klarar en räntehöjning till ”normalränta”. Det kan betyda en boränta på 4-5 procent, eller åtminstone en höjning på ett par procentenheter då varje lånelöfte är individuellt. Poängen är att det finns marginaler. Dessa har kanske använts till annat och då blir det problem när priserna stiger generellt.
Företag har inte samma möjligheter som hushåll att dra ned på kostnaderna. Mindre kostym betyder uppsägningar, högre kostnader i värsta fall konkurs. Sedan startar spiralen mot en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet och låg efterfrågan. Till att börja med måste elstöden betalas ut snabbt och inte fastna i byråkratiskt krångel som under pandemin.
Den nya regeringens uppgift liknar på vissa sätt den förra M-ledda regeringens under finanskrisåret 2009. Då användes ett väl avvägt stöd till kommuner och regioner samt en uppgörelse med industrifacket om att gå ned i arbetstid, allt för att förhindra breda uppsägningar.
Sverige studsade tillbaka 2010. Så lär det inte bli 2023. Men en byggtjänst och en och annan hämtpizza håller hjulen i gång och förhindrar den värsta katastrofen.