Idrottens överlevnad kan hÀnga pÄ könsfrÄgan

Inte ens de mest dopade kvinnorna kan tÀvla mot mÀnnen.

Julien Alfred, Saint Lucia, vann 100-metersguldet i Paris och Àr dÀrmed vÀrldens snabbaste kvinna.

Julien Alfred, Saint Lucia, vann 100-metersguldet i Paris och Àr dÀrmed vÀrldens snabbaste kvinna.

Foto: Petr David Josek

Ledarkrönika2024-08-12 06:45
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Efter tvÄ veckor slocknade den olympiska elden i Paris. Spelen Àr som alltid ett vÀlkommet avbrott för en orÀttvis vÀrld dÀr alla föds med olika förutsÀttningar, dÀr stora lÀnder ger sig pÄ mindre och dÀr terrorgrupper inte tvekar att ge sig pÄ kvinnor och barn.

Idrotten kÀmpar för att vara den rÀttvisa arenan dÀr de mest förtjÀnta belönas med medaljer. Kvinna mot kvinna, man mot man. JÀmnstora boxare, brottare och tyngdlyftare fÄr göra upp. Dopningspreparat Àr förbjudna och ett avslöjande leder till evig skam, frÄga bara kanadensaren Ben Johnsson som diskades i OS 1988. OS ska vara rent spel och lika villkor. Men sÄ var det det hÀr med kön.

KönsfrÄgan har förföljt toppidrotten i decennier och det lÀr fortsÀtta sÄ. Den har innehÄllit förnedrande könsbesiktningar av atleter som löparen Caster Semenya. Ett annat inslag Àr lika förnedrande och orÀttvisa hormonbehandlingar. Problemet Àr att alla Àr olika konstruerade pÄ hormonnivÄ, att kön har en flytande grÀns. Den algeriska boxaren Imane Khelif (starkt ifrÄgasatt under OS) kan ha större mÀngder testosteron, hon kan till och med ha manliga könshormon utan att för den skull vara en man, enligt professor Anna Nordenström (DN 7/8).

Om idrotten ska fortsÀtta vara intressant mÄste den vara rÀttvis. Statusen bygger pÄ alla tittares och utövares drömmar, att en dag ska jag stÄ dÀr överst pÄ pallen. DÀrav de hÄrda tagen mot dopning. Under de dopade 1970- och 80-talen var den drömmen ouppnÄelig för de flesta unga, sÀrskilt för tjejer. MÄnga av de kvinnliga vÀrldsrekorden i löpning, hopp och kast stÄr sig Àn i dag, trots utvecklingen av trÀningsmetoder och redskap.

OuppnÄeliga eller inte, de kvinnliga friidrottsrekorden krossas varje dag av 16-Äriga killar runt om i vÀrlden. Det finns med andra ord ingen egenskap, naturlig och eller konstgjord, som kan pÄverka en kvinnas prestationer sÄ mycket som att bli som en man. DÀrför mÄste hormonfrÄgan lösas en gÄng för alla. Men det kommer knappast att bli lÀtt.

Donald Trump har kommit med mĂ„nga halvlöften inför höstens val, men pĂ„ en punkt har han varit tydlig. Om han blir president kommer ”mĂ€n att hĂ„llas borta frĂ„n kvinnlig idrott”, skrev han pĂ„ Truth Social 1/8, vilket sedan upprepats pĂ„ kampanjmöten. ”En vinnarfrĂ„ga”, konstaterade den demokratiskt lagde tv-komikern Bill Maher uppgivet.

Varför Àr det sÄ? Jo, i USA vill inte den knÀppaste lösningen av alla pÄ könsfrÄgan dö ut, nÀmligen den att lÄta mÀn och kvinnor tÀvla tillsammans. Ett av ursprungen kan vara den gamla tennisstjÀrnan och Borgrivalen John McEnroe, som 2017 sade att suverÀnen Serena Williams avgjort var den bÀsta kvinnliga spelaren genom tiderna. För detta uttalande fick han löpa gatlopp.

I nationell morgon-tv fick han chansen att backa. ”Varför sĂ€ger du inte helt enkelt den bĂ€sta tennisspelaren”, undrade programledaren. Möjligen var hon okunnig i tennis, men sĂ€kerligen högutbildad och lika sĂ€kert företrĂ€dande en bred stĂ„ndpunkt i den amerikanska opinionen. McEnroe valde att stĂ„ pĂ„ sig, det vill sĂ€ga fortsĂ€tta ”göra bort sig”, och slog fast att Williams skulle rankas som nummer 700 bland mĂ€nnen (vilket Williams sjĂ€lv senare tyckte var en rimlig uppskattning).

Blir det ”hormonklasser” inom toppidrotten eller finns det bĂ€ttre lösningar? Fortsatta övergrepp med tester av tĂ€vlande kvinnor och anklagelser om olika grad av manhaftighet Ă€r i alla fall inget alternativ, inte heller att krossa unga kvinnors drömmar pĂ„ grund av orĂ€ttvisa förutsĂ€ttningar. Elden för sommar-OS tĂ€nds nĂ€sta gĂ„ng i Los Angeles 2028. Förhoppningsvis gör inte grenen 100 meter mĂ€nniskor debut.