Med pågående värmeböljor i flera delar av världen, som redan kostat hundratals människoliv, råder det inte någon tvekan om att klimatförändringarna är en verklig ödesfråga som redan idag för med sig enorma konsekvenser för människor och natur.
I Sverige är samtidigt den stora majoriteten av befolkningen väl införstådda i problemen. 95 procent av befolkningen inser att det drabbar Sverige, och 86 procent anser det viktigt att vidta samhällsåtgärder, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Detta rymmer såklart stora olikheter i värderingar kopplade till åtgärder och förändringstakt, men klart står i varje fall att medvetenheten är god.
Med en väl införstådd allmänhet blir dock nyanserna betydligt viktigare. Den kanadensiska forskaren och psykologen Steven Pinker myntade för några år sedan ett begreppet "progressofobi", ibland kallat progressionspessimism. Tanken är att människor tenderar att konsekvent underskatta framstegen som gjorts under deras livstid och därmed ha en bistrare världsbild än vad som är befogat. Historiskt har exemplen ofta rört världsfattigdom och samhällsnormer, men i vissa avseenden gäller detsamma för klimatåtgärder.
Här kan det vara viktigt att betona att det inte betyder att vi överskattar problemen med klimatförändringar utan snarare att vi riskerar underskatta de framsteg som gjorts under de senaste decennierna. Politiska system har utvecklats för att internalisera kostnader för utsläpp, priset på koldioxid har ökat, i synnerhet inom EU där även tillväxten till stor del frånkopplats ökade utsläpp. Men kanske tydligast är att förbättringarna som skett utanför politiken ofta förbisetts.
Ett sådant exempel kom i förra veckan, när leksakstillverkaren LEGO annonserade att de med en enliters PET-flaska har lyckats tillverka 10 legobitar med samma standard som deras vanliga. Detta är bara en i raden av viktiga innovationer av allt från läskburkar till fossilfritt stål och återvunnet byggmaterial som förbättrar potentialen att möta klimatutmaningarna. Men framsteg har också gjorts avseende lösningar för att hantera klimatförändringarnas oundvikliga konsekvenser, som bättre sätt att kyla ned städer under värmeböljor och att skydda grödor från torka.
"If it bleeds it leads" är en gammal nyhetsdevis men det är också viktigt att framstegen får den uppmärksamhet de förtjänar. Annars riskerar vi få en befolkning som är välinformerad om problemen men okunnig om lösningarna, vilket riskerar bli en grogrund för radikala rörelser som vill kapitalisera på människors (o)kunskap.