En taxichaufför blir slagen med knytnävar. En busschaufför misshandlas av ett helt gäng. På kort tid hinner det hända en del bara i centrala Uppsala. Övervakningskameror är bra mot brotten, men civilkurage är bättre.
Vid den senaste incidenten, natten till måndag, hade en taxichaufför förklarat för två män att taxi till annan stad kräver förskottsbetalning. Han blev misshandlad och fördes till Akademiska.
Busschauffören Samir Tahir hade gått bakåt i sin buss och sagt åt ett större gäng ungdomar att betala biljett eller gå av. I stället för att lyssna misshandlade de honom med sparkar och slag. (UNT var först med att träffa honom efter misshandeln.) Trots att busschauffören till och med blev sparkad på huvudet vittnar han om att ”ingen ingrep” även om det satt ”ganska många” i bussen (SVT, 31/10).
Det påminner mig om ett fall som nyligen togs upp i Uppdrag granskning. Programmet handlade om att en småbarnspappa blev brutalt misshandlad på ett valborgsfirande i Upplands-Bro förra året. Han hade försökt hjälpa en äldre kvinna med hund som ett gäng tjafsade med. Det slutade med att han själv – med sin fyraåriga dotter i handen - blev omringad och därefter brutalt misshandlad.
Trots de många människorna på plats under ett välbesökt valborgsfirande vågade inte vittnen till dådet träda fram. Inte ens kommunens egna trygghetsvärdar vågade vittna! Utredningens lades ner i brist på bevis. Det var först när polisen fick en in beslagtagen mobil, med en film av misshandeln, som åtminstone två av gärningsmännen kunde identifieras och senare dömas.
För några dagar sedan meddelade polisen att utredningen av misshandeln av busschauffören i Uppsala ”tar ett stort kliv framåt” eftersom bussen var utrustad med en övervakningskamera. Misshandeln har alltså fångats på bild.
Kameror har blivit centrala för brottsbekämpning. I en insändare (UNT, 11/11) intygar kommunalrådet Erik Pelling (S) att man i kommunen ser positivt på kameraövervakning. Det har exempelvis satts upp kameror vid Resecentrum och kameror planeras till fler platser i centrala Uppsala.
Kameraövervakning behövs onekligen. Samtidigt är det sorgligt att övervakningskameror och videofilmer alltför ofta blir den enda chansen att få fast brottslingar.
Vad händer då kameran är trasig eller inte finns? Ska man räkna med att bli ignorerad om man hamnar på marken och misshandlas? Att ingen ens vågar vittna? Frågan är om inte omgivningens tystnad gör mer skada än de fysiska slagen.
Kameror behövs som sagt. Men inga kameror i världen kan kompensera tryggheten och värmen i ett samhälle med civilkurage.