Julia Roberts bor varken i Uppsala eller Blekinge

HD-domen betyder inte höga skadestånd för PFAS-offren.

Julia Roberts som den ensamstående mamman Erin Brockovich i filme från 2000.

Julia Roberts som den ensamstående mamman Erin Brockovich i filme från 2000.

Foto: NTB

Ledarkrönika2023-12-05 15:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns många likheter mellan blekingska Kallinge och kaliforniska Hinkley. I båda samhällena upptäcktes förgiftat dricksvatten, i Kallinge med kemikalien PFAS, i Hinkley med sexvärt krom. I båda fallen har enskilda medborgare drivit mångåriga processer och till slut fått rätt. Hinkleyfallet skildras i den flerfaldigt Oscarsbelönade storfilmen Erin Brockovich (2000) med Julia Roberts i huvudrollen.

Liknande ”David mot Goliat”-kamper väcker alltid allmänhetens intresse. PFAS-skandalen är långt ifrån över och det ska inte uteslutas en film så småningom, kanske med Mikael Persbrandt som PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius? En sak står ändå klar – Kallingeborna kommer inte att få några 3,5 miljarder kronor i skadestånd, som sina kaliforniska vänner. Summan är nästan dubbla Ronneby kommuns hela omsättning.

Högsta domstolen (HD) slog på tisdagen fast att Ronnebys vattenbolag är skyldigt att kompensera Kallingeborna för personskador som uppkommit på grund av förhöjda PFAS-halter i blodet. Därmed river man upp hovrättens dom där skadorna inte ansågs bevisade. Men för att varje enskild ska kunna få skadestånd kommer det sannolikt att krävas nya processer.

Ärendet kommer att följas noga i stora delar av landet. Ingenstans har konsekvensen varit lika tydlig som i Kallinge, med många cancerfall och sköldkörtelförändringar. Men de höga PFAS-halterna har funnits där i till exempel Uppsala, Halmstad och Tullinge. På sikt kan det visa sig ha konsekvenser, som minskad fertilitet. I grunden finns nu HD:s utslag om att förhöjda halter av PFAS de facto är en personskada.

Synen på skadestånd har förändrats i Sverige på 2000-talet, även om det är långt till de amerikanska nivåerna. Det finns flera uppmärksammade fall där felaktigt dömda har fått mångmiljonbelopp av staten. I fjol stärktes också brottsoffrens och anhörigas rätt i en ny lag som innebär såväl högre belopp i kränkningsersättning som ökade möjligheter att få den dömde att betala. 

Frågan är om det kan smitta av sig på de så kallade ideella skadestånden, de som inte direkt kan mätas i pengar? Det finns inte mycket som tyder på det. Någon ny lag för personskador, med högre ersättningar, är inte i sikte.

Fortfarande gäller devisen att ”inga pengar i världen” kan ersätta en kraftigt försämrad hälsa. Men talesättet borde kompletteras med att en rejäl hacka ändå innebär en upprättelse för den drabbade och ett tydligare ansvarsutkrävande för den som gjort fel. Även om Erin Brockovich skulle skratta åt summorna vore det en stor vinst för Kallingeborna och en framtida trygghet för alla som druckit PFAS-förgiftat vatten.