För oss föräldrar i småbarnsåren är december till lika delar präglad av magin att fira jul genom barnens ögon, som av stressen att skapa den där julmagin för våra små.
De senaste åren har förväntningarna på vad den där julmagin ska innehålla exploderat bortom rimliga proportioner. Nissedörrar, presentadventskalendrar, julpyssel och julbak, avancerade julkortsarrangemang, matchande pyjamasar till hela familjen, origaminivå på paketinslagningen och såklart julklappsinhandling till både barn och övriga familjemedlemmar. Varje dag i december fram till jul ska barnen vakna till ett nytt brev eller bus från Nissen som flyttat in i hemmet och tillfälligt fått en liten dörr i vardagsrumsväggen.
Många av dessa nytraditioner är importerade från USA, vars olika högtidstraditioner egentligen är skapade för att befolkningen ska ha anledning att konsumera mera. På sociala medier ser vi otaliga klipp på hur mammor springer till Target eller annan megaaffär för att köpa nästa högtidssäsongs pynt och krimskrams innan den tidigare högtiden knappt är överstökad.
Åtminstone ser jag det – algoritmerna har som av en händelse inte gett min man samma flöde.
På lika kort tid som Halloween plötsligt blivit en anammad tradition i Sverige har Nissedörrslathundar börjat översvämma svenska mammagrupper på Facebook.
”Är det någon som har mallar på era tidigare Nissebrev? Behöver inspiration!”
Alla dessa upptåg är helt och hållet en kvinnofälla, eftersom det är mammorna som förväntas planera och utföra Nissens eskapader. Visa mig en enda pappagrupp med liknande trådar.
Nissedörren innebär ofta fler presenter eller pyssel. Som om julen inte redan var kostsam för en barnfamilj. Det rimmar dessutom illa med de ständiga klimatkrisrapporterna om temperaturrekord.
Vill vi kvinnor verkligen ha detta? Skaffa oss mer utgifter, uppgifter – och utsläpp?
Det är dags att stå emot julens kvinnofällor.
Även om föräldrar blir allt mer jämställda tar mammor fortfarande det större ansvaret för det obetalda hemarbetet – och betalar med sin hälsa. Risken att drabbas av stressrelaterade besvär är 41 procent högre för kvinnor än för män och utmattningssyndrom är vanligare för personer med barn i förskole- eller lågstadieåldern.
Förväntningarna kommer från oss vuxna. Under vår egen barndom gick vi inte runt och saknade dagliga paket hela vägen fram till jul eller Nissebus.
Jag vägrar ställa upp på så mycket jobb, stress och konsumtion för att räknas som en ”bra mamma”. Till syvende och sist kommer inte barnen glädjas av en utbränd mamma till julafton.
Bojkotta julens kvinnofällor för en riktigt fridfull jul, för såväl föräldrar som barn.