“Den ekonomiska integrationen fungerar betydligt sämre än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av”, skriver Johan Eklund, vd för entreprenörskapsforum, på nättidningen Bulletin.
Det har han rätt i. År 2016 – under högkonjunktur – var drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Bland individer med härkomst från Afrika var 38 procent självförsörjande, bland dem från Mellanöstern var siffran 36 procent. Motsvarande siffra för inrikes födda och de födda i nordiska grannländer var 73 procent. Eklund menar att de “samhällsekonomiska kostnaderna för invandringen är givet detta ansenliga och prognostiseras växa” (Bulletin 18/1).
Den låga självförsörjningsgraden bland utrikes födda är ett samhälleligt resursslöseri – men är det verkligen invandringen som kostar?
Människor från Mellanöstern råkar även vara en grupp mot vilken diskriminering på arbetsmarknaden är väl kartlagd. I en studie från 2007 fann forskaren att de med svensk bakgrund hade 6 procent högre sannolikhet att få återkoppling vid jobbsökande jämfört med människor med bakgrund i Mellanöstern.
2014 fann en annan forskare att de med svenskklingande namn hade 80 procent högre chans att bli kallade till intervju jämfört med jobbsökande med arabisk- eller nordafrikansk-klingande namn.
En studie från i höstas visade att de med arabiskklingande namn hade avsevärt lägre chans att få positiva svar från jobbsök jämfört med dem med svenskklingande namn. I samtliga studier hade de olika grupperna likvärdiga kvalifikationer.
Omfattningen av diskriminering på arbetsmarknaden är stor, trots att den bryter mot svensk lag. De flesta arbetsgivare menar nog inte själva att de diskriminerar i rekryteringsprocessen, ändå finns belägg för att det sker. Samtidigt anmäls få fall av diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen (DO), och av dem som anmäls är det inte så många som utreds. Ett reellt hot om att den svenska lagstiftningen faktiskt kommer att verkställas skulle kunna leda till att arbetsgivare blir bättre på att identifiera och motverka diskriminering. Mer resurser till DO skulle därför kunna bidra till att minska diskrimineringen.
En annan viktig aspekt är att inte alla delar av samhället genomsyras av diskriminering, vilket öppnar upp för att kringgå diskrimineringen. I en experimentell studie från 2018 fann nationalekonomerna Ali Ahmed och Mats Hammarstedt belägg för att kunder inte diskriminerar mot utrikes födda företagsägare. Att underlätta och uppmuntra företagande i de sektorer där utrikes föddas entreprenörskap är vanligt kan därför hjälpa för att stärka den ekonomiska integrationen.
Sysselsättningsgapet och den låga självförsörjningsgraden bland utrikes födda är ett resursslöseri och en ansenlig samhällsekonomisk kostnad. Det kommer den fortsätta att vara så länge diskrimineringen på arbetsmarknaden är omfattande.