Enligt en CIA-rapport från 1985 var försvarsbudgeten i Sovjetunionen under åren 1974-1983 35 procent högre än i USA, räknat i amerikanska dollar. De sovjetiska investeringarna i vapen och vapensystem var hela 50 procent högre. Vi vet hur det gick. Sex år senare hade Sovjetunionen fallit och USA tagit över som världens enda, och helt dominerande, supermakt.
När Vladimir Putin tog över ett sargat Ryssland 2000 hade han oändligt långt upp, inte bara till USA utan också till ett EU som höll på att utvidga sig österut. Vare sig ekonomiskt eller militärt hade han en chans att ge sig in i matchen, och det gjorde han inte heller. Det går fortfarande 15 ryska ekonomier på USA:s eller EU:s, och militärbudgeten är en dryg tiondel av den amerikanska.
Metoden har i stället varit att splittra motståndet. Finanskrisen och migrationskrisen har båda bidragit till att försvaga och splittra EU. Putins stora triumfer kom med brexitomröstningen och det amerikanska presidentvalet 2016, samtidigt med tilltagande polarisering och framväxt av populism i en rad länder. Kronan på verket för mannen i Kreml måste ändå vara när USA:s president, coronasommaren 2020, talar om att sätta in trupper mot sina delstater.
Det kommer hela tiden fram nya uppgifter om polisbrutaliteten som ledde till George Floyds död i Minneapolis. Som att Floyd enligt New York Times granskning sade att han inte kunde andas 16 gånger på 5 minuter innan han blev medvetslös. Upprördheten överträffar alla tidigare liknande fall, och de är inte få. Över hela USA samlas människor för att säga sin mening om rasism och diskriminering i allmänhet, och om poliskåren i synnerhet.
De flesta demonstrationer går lugnt till väga, men vissa går över gränsen och ägnar sig åt skadegörelse eller stenkastning. Detta ska förstås beivras. Men vilka är personerna i mask som metodiskt slår sönder fönsterrutor och sedan avviker från platsen? Filmerna på nätet visar att dessa inte alls tycks vara en del av själva demonstrationen. Andra filmer som sägs visa USA-våld härstammar enligt BBC i själva verket från Hongkong.
Ett SVT-reportage från Minneapolis i förra veckan visar en man som får försvara sig mot andra demonstranter. ”Det här är mina kvarter. De är inte härifrån. Jag vet inte vilka de är, de som bara förstör”, sade han upprört.
På nätet eldas motsättningarna på i ännu större skala. Robotkonton på sociala medier sprider blixtsnabbt snarlika kommentarer, ofta om brutalitet från myndigheterna. Twitter har stängt av hundratals konton, men nya tillkommer hela tiden. Om det finns rysk inblandning i kontona, liksom i nämnda filmer, återstår ännu att bevisa.
Med Donald Trump i Vita huset blir förutsättningarna för ett splittrat USA optimala. Klyftorna har förstås alltid funnits där, men har accelererat de senaste dryga tre åren. Coronavirusets framfart, med över 100 000 ojämnt fördelade dödsoffer, gjorde att det bara behövdes en tändande gnista, som blev George Floyd. Trump fortsätter att skjuta från höften på Twitter, och hotar alltså att även göra det i verkligheten.
Motkandidaten i november, Joe Biden, har legat lågt under pandemibekämpningen och har ett brett stöd bland minoritetsväljare. Men fallgroparna är ändå fler än man kan räkna. Det finns en som till varje pris vill se Biden förlora. Vladimir Putin följer utvecklingen i USA, samtidigt som han förbereder en omröstning 1 juli om en grundlagsändring som gör att han kan behålla makten till 2036.