Det var alltid högtidligt att rösta i min familj. Likt många andra politiska flyktingar påminde mina föräldrar gärna om hur bra vi har det här. I Sverige får man säga sin åsikt, demonstrera, ha politiska möten och rösta.
Vid valet 1998 hade jag fyllt 18 och fick rösta för första gången. Under den korta promenaden till vallokalen, från vår lägenhet i höghuset på August Södermans väg i Gottsunda, fick jag höra en miniföreläsning om demokratins storhet. Vad jag ville rösta på fick jag hålla för mig själv, men det var viktigt att jag röstade.
Valdeltagande har ett värde i sig, för att det är en del av demokratin.
Ändå vet vi att inte alla röstar. Det har länge fått kommuner att, med olika projekt och valambassadörer, försöka höja valdeltagandet bland framför allt förstagångsväljare och förortsbor.
Det görs korta klipp på Tiktok med så kallade influencers, och man tycks tro att unga på olika sätt behöver bjudas på saker för att vilja gå och rösta.
Inför det här valet, precis som vid tidigare val, har det satsas på att nå målgrupper med lågt valdeltagande. En rubrik i Dagens Nyheter löd häromdagen "Kan gratis pizza få fler unga på Järva att rösta?" (3/9). Man fick då läsa att ungdomar i Framtidens hus i Husby bjuds på pizza och läsk. I ett projekt, som pågått under hela året, har demokrati- och valambassadörer jobbat med att nå ut till målgruppen med bland annat grillkvällar och fotbollsturneringar. "Något måste vi locka med", svarade en projektansvarig på frågan om pizza gör någon skillnad. Underförstått: Om vi inte bjuder på pizza, läsk och grillkvällar kommer ungdomarna varken lyssna eller rösta.
Tidigare har bland annat Norrtälje och Botkyrka kommun samarbetat med McDonald's för att få unga att rösta. Man gjorde det då möjligt att rösta på utvalda hamburgerrestauranger, i syfte att underlätta för förstagångsväljarna. Inget ont om hamburgare, men rösta är inget man gör med flottiga pommes-fingrar och i all hast med kompisgänget. Varför reducera allvaret i att delta i demokratiska val?
Allra värst är det när siktet är inställt på "invandrare" och inte bara på förstagångsväljare. Inför förra valet kunde man i en artikel i Dagens Samhälle, "Så ska invandrare lockas till valbåsen" (15/2, 2018), få läsa att lockbetet var tårta och bakning.
Hur fördummande är det inte att tro att människor kommer vilja rösta om de får tårta?
I Uppsala "raggas" Gottsundabor "bara" med nyckelringar och klistermärken (SVT, 30/8).
Det borde i stället vara de politiska partiernas uppgift att med politiska argument övertyga folk att gå till vallokalerna.
Att valdeltagandet generellt sett är lägre i utanförskapsområden har sina förklaringar. Alla får inte rösta till region- och kommunfullmäktige, och för att få delta i riksdagsval ska man ha svenskt medborgarskap och vara, eller ha varit, folkbokförd i landet. Språket kan vara ytterligare ett hinder, och det finns folk som troligtvis tycker att Sverige sköts hyfsat bra och därför väljer soffan. Unga som saknar både röstvana och föräldrar med röstvana har därför ett större avstånd till valbåset.
Ska man därmed inte försöka få dem att rösta? Visst ska man det. Lär ungdomar om den svenska demokratins historia! Gymnasieskolor borde även bjuda in några av alla politiska flyktingar som bor här. Låt äldre chilenare, kurder, kineser med flera föreläsa om vad avsaknaden av demokrati innebär. De om några har svaret på varför det är viktigt att rösta.
Projektanställda med tårtspade eller pizzaslicer i hand, har det inte.