Fyra år och nio månader. Så långt, eller rättare sagt kort, blev straffet för den man som våldtog en 12-årig flicka i Knivsta upprepade gånger sommaren 2020. Förutom Knivstaflickan har ett stort antal andra minderåriga utsatts grova övergrepp av mannen.
Åklagaren yrkade på 14 års fängelse men domstolen landade i det mildare straffet bland annat för att bara två av tre våldtäkter som 12-åringen tvingades genomlida anses som grova. Att mannen sammantaget dömdes för fem fall av våldtäkt mot barn, tre fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, tre fall av utnyttjande av barn för posering, tre fall av sexuellt utnyttjande och för grovt barnpornografibrott ansågs uppenbarligen inte tillräckligt allvarligt för att hålla honom borta från samhället ens i fem år.
Eller rättare sagt, med dagens praxis där man endast avtjänar två tredjedelar av straffet i fängelse, kommer att han vara ute efter drygt tre år. Men tanke på alla de allvarliga sexualbrott mot barn mannen begått under lång tid är det inte helt otroligt att han kommer att fortsätta när straffet är avtjänat.
Ju kortare tid kriminalvården har att ge behandling och möjlighet att få honom att förstå konsekvenserna för offren desto större risk för återfall.
Att straffen för sexuella övergrepp och våldtäkt mot barn är så låga är en skam. Det är tack och lov något som även de styrande insett. Förra sommaren mottog justitieminister Morgan Johansson en utredning från regeringens särskilda utredare, hovrättsrådet Göran Nilsson, som bland annat föreslog att bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn utvidgas, att nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn införs, samt att straffskalorna för ett flertal sexualbrott skärps.
Regeringen gick på utredarens linje och i februari presenterades en lagrådsremiss som innehöll just detta. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli i år.
Förhoppningsvis kommer det innebära att personer som våldtäktsmannen i Knivsta får betydligt längre straff än 4 år och 9 månader. Samtidigt är det fortfarande ett stort problem att Sverige har ett system – asperationsprincipen - som i princip innebär att ju fler brott du begår desto lägre blir straffet för det enskilda brottet. Att stapla varje brott på vartannat så att straffen för mindre förseelser blir oändliga är inte rimligt vare sig ur ett individ- eller samhällsperspektiv. Men att exempelvis ett stort antal grova sexualbrott mot barn inte har ett högre straffvärde än en ett eller två bör inte vara möjligt.
Att en person begått upprepade grova våldtäkter mot barn måste få tydligare genomslag straffmässigt. Både för att skydda samhället och ge offren upprättelse.