Eva Nilsson, 62-årig undersköterska, är något av en hjälte. I Sveriges Radios Kaliber (SR Play) berättar hon utan krusiduller om hur ett vanligt liv vänts till tragedi, självmordstankar och en ålderdom utan hopp. Eva har blivit lurad, blåst, bedragen och förnedrad. Hon är skuldsatt upp över öronen och det är ytterst osannolikt att någon kommer att ställas till svars för dådet.
Hjältemodet består i att hon berättar steg för steg hur det gick till när hon snärjdes av bedragarna, med namn och bild. Anonymiteten är annars nätbrottslingarnas största trumfkort. Skammen. Hur kunde jag vara så dum att jag lämnade ut koden och gav tillträde till hela mitt liv? Det är nog bara jag som är så lättlurad. Jag är inte värd något och vill bara försvinna, tänker man.
Döm själva. Eva Nilssons situation före händelserna påminner om den för hundratusentals andra svenskar. Hon är på väg mot pension, men har jobbat mycket deltid och en låg inkomst kommer snart att bli ännu lägre. Livet rullar på – lön, mat och räkningar – men inte väntar något roligt runt hörnet. Det blir ingen slant till barnbarnen heller, hon kommer knappt att ha råd att hälsa på dem sedan när hon har tid.
Ett extrajobb på psykiatrin gav några extra tusenlappar. Där hörde hon också talas om en möjlig utväg. En kollega på avdelningen berättade om investeringar, ”trading” och något om kryptovalutor. Hans konton hade fyllts på då han tycktes ha hittat en väg till en guldkant på tillvaron, runt det vardagliga gnetandet.
För Eva Nilsson hade samma väg dittills handlat om sådant som Triss, Harry Boy eller Postkodlotteriet, vilket hon bedömt som utsiktslöst. Men ett nytt frö hade såtts på extrajobbet och när en annons från företaget Qteck dök upp på Facebook slog hon till och investerade 2 500 kronor, bara för att se vad som hände.
Bedrägeriet var skickligt upplagt. Det handlade inte bara om att ta pengarna och försvinna. Tid och möda lades på samtalen från de två killarna. Hennes pengar växte också till en början. Hurra, vad bra! Det blev som att de jobbade tillsammans med hennes investering, även handgripligen då de genom ett program kunde ta över hennes dator för att allt skulle gå smidigare.
Det är svårt att begripa hur 2 500 kronor kunde förvandlas till en skuld på 900 000 kronor. Och samtidigt inte, om man vet hur hjärnan fungerar. Det är samma system som kan leda till alla typer av spelberoende. Framgångar blandas med bakslag och när det verkligen går snett hamnar man lätt i en karusell med alltmer desperata åtgärder.
För Eva Nilssons del betydde förlusterna lån, och ytterligare lån när dessa förverkats. Samtalen med Qteck var dagliga. ”Det var som en hjärntvätt”, berättar hon i SR:s Kaliber. Och det var precis vad det var.
Alla kan råka ut för bedragare på nätet. Men överrepresenterade är äldre, som har svårare att hänga med i den tekniska utvecklingen, och de som redan är ekonomiskt utsatta. För att komma till rätta krävs mer resurser men också betydligt bättre samordning.
För Qteck har Kaliber hittat 42 polisanmälningar. Men ärendena läggs ned då man konstaterat att ”pengarna försvunnit utomlands”. Västeråsåklagaren Björn Sidenhjärta anser att det borde ha satts samman till ett större ärende där man också kunnat begära internationell hjälp. Varför detta inte gjorts vill inte W svara på när Kaliber frågar.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) uppgav 5,5 procent av befolkningen (450 000) att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2020, en öknings sedan många år. Vad som behövs är ett rejält omtag från Polisen. Och så behövs det fler som Eva Nilsson, som berättar om vad de råkat ut för.