“All politik kan någon gång behöva omprövas, men där är vi inte ännu”, sa vice ordförande i socialutskottet, Kristina Nilsson (S), i debattprogrammet Sverige möts när narkotikalagstiftningen diskuterades (SVT 10/2).
Man kan dock fråga sig när det kommer att bli aktuellt att ompröva narkotikapolitiken. Sverige har redan högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. Andelen människor som dör av droger här är 81 per miljon invånare, nästan fyra gånger högre än EU-snittet på 22 (SVT Nyheter 5/10-20).
Med den nuvarande politiken alieneras många av dem som behöver hjälp. Det beskrev Markus Heilig, psykiatriker och forskare inom beroendefrågor, gång på gång i programmet: “Det går inte så bra att få folk in i behandling när de riskerar att bli tagna av polis när de ringer efter ambulans”. Han ser tecken på att kriminalisering av eget bruk motverkar arbetet att få in patienter med missbruk i behandling. Det gör det nämligen svårare att skapa en allians med patienten, något som är avgörande för att motverka missbruk.
En annan aspekt som lyfts mindre ofta, men som också bidrar till drogdödligheten, är de incitament som råder på helt svarta drogmarknader. I ett reportage från i höstas lyfte tidskriften Filter (Augusti/September 2020) hur Sveriges narkotikalagstiftning, där en substans blir olaglig först efter att den bevisats farlig, skapar en katt och råtta-lek mellan tillverkarna och lagstiftarna. Det starkaste incitamentet på en sådan marknad är att se till att produkterna skiljer sig från de olagliga, hur säkra eller ofarliga de är kvittar – eftersom man räknar med att produkten ändå snart kommer att bli olaglig. Konsekvensen blir ofta att knarket blir dödligare.
Det finns många negativa aspekter av Sveriges narkotikapolitik som den ser ut i dag. Det borde innebära att bevisbördan för att motivera rådande politik ligger på regeringen.
Ändå verkar regeringen, med Socialdemokraterna i spetsen, alltjämt stå fast vid att deras linje är den bästa för Sverige. Om man nu är så pass övertygad om den egna politiken har man rimligtvis inget att frukta av att narkotikapolitiken utreds i sin helhet.
För snart ett år sedan rekommenderade Folkhälsomyndigheten att Sveriges narkotikastrafflag skulle utredas (4/5-20). “Det är en lagstiftning som aldrig utvärderats till fullo. Vi behöver ha bättre kunskap om vad kriminalisering av eget bruk lett till, vad gäller droganvändning och skador. Vi vet helt enkelt inte hur det ser ut idag”, sa Mimmi Eriksson Tinghög, utredare på Folkhälsomyndighetens enhet för drogprevention (SVT Nyheter 5/10-20).
“Sverige har länge haft dåliga resultat och samtidigt har vårt politiska ledarskap haft en otroligt hög svansföring”, sa Markus Heilig i Sverige möts. Och hög svansföring räddar som bekant inga liv.