Håll i och håll ut, är budskapet från Folkhälsomyndigheten så här i början av slutet på den tredje och sista (?) pandemivågen. Det finns såväl faktiska som taktiska skäl bakom uppmaningen. De faktiska är fortsatt hög smittspridning (sjätte högst i världen enligt den officiella statistiken från Johns Hopkins) och fortsatt mycket högt tryck i vården. Det taktiska består i en rädsla för att den stora majoriteten svenskar slappnar av efter beskedet om att det har vänt, att man helt enkelt ropar hej för tidigt.
Tecknen finns där i FHM:s veckostatistik om arbetsresor. Med hjälp av mobildata mäts hur många som rör sig hemifrån minst 500 meter före klockan 16 varje dag, och stannar på den platsen i minst en timme. Rapporten från förra veckan tyder på att vi inte jobbat så lite hemma sedan i oktober då de allmänna råden infördes. Samma tendens noteras om resor mellan olika kommuner, vilket av FHM ses som ett tecken på att man deltar i aktiviteter som det avråtts ifrån.
Beteendet sammanfaller med att smittspridningen gått ned under flera veckor, även om sjukhusen ännu knappt märkt av det. Samt med beskeden om att yngre grupper, under 60 år, nu börjar få sina vaccin. Behovet av att äntligen få andas ut är monumentalt och logiken pekar obönhörligen mot att det snart är dags att leva som vanligt. Det som skiljer smittskyddsmyndigheter och regeringen från folk i allmänhet är tolkningen av ordet ”snart”. Myndigheterna skjuter på lättnader av restriktionerna, inte mycket tyder på att det blir 500 åskådare på matcher i nästa vecka, medan de flesta medborgare redan påbörjat sina personliga lättnader.
I värsta fall kan pandemin lämnas som en illa släckt skogsbrand som fortsätter att pyra och glöda nere i rotsystemen. Ju fler fickor av ovaccinerade i samhället, desto större risk för nya utbrott. Sådana fickor finns redan geografiskt och demografiskt, människor med olika bakgrund. Om stora grupper yngre känner sig mindre motiverade att ta vaccin blir det svårt att uppnå flockimmunitet. Sådana tendenser finns i USA, som kommit betydligt längre med vaccinationerna men där smittspridningen ligger kvar på en alltför hög nivå.
I gruppen 80 plus, som är färdigvaccinerade, har 91 procent av de svenskfödda fått vaccin. I gruppen som är födda i Afrika är däremot vaccinationsgraden knappt över 50 procent. Utlandsfödda har drabbats hårdare av smitta och sjukdom sedan pandemins start och blir nu en av nycklarna om vi ska kunna lägga den bakom oss. Att nå dem som ropat hej för tidigt är en svår uppgift. Att nå dem som aldrig ropat över huvud taget är betydligt svårare.