Uppsala kommun får allvarlig kritik av Justitieombudsmannen (JO) för den uppmärksammade SVT-intervjun med en förskolerektor i höstas (16/9). En områdeschef och en kommunikatör ringde upp rektorn under pågående intervju och bad henne att avsluta den. Hela händelsen kablades ut till förvånade lokal-tv-tittare som nog kände en bismak av intervjuer som genomförts på torg i länder med en helt annan syn på demokrati, yttrande- och pressfrihet.
”En chef inom en kommunal verksamhet måste känna till grundläggande bestämmelser om yttrande- och meddelarfrihet”, konstaterar JO och tillägger att ”kommunstyrelsen och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att de anställda har tillräcklig kunskap om detta”.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) säger till SVT (21/6) att agerandet inte var förankrat i kommunens kommunikationspolicy och att det rör sig om ”ett fall av grovt tjänstefel”. Kommunstyrelsen har efter händelsen gjort en översyn av kommunikationsstaben, tagit fram en åtgärdsplan för att se till att cheferna har god kunskap om såväl grundlagen som kommunens policy. ”Detta kan begränsa risken att något liknande händer igen”, skriver JO.
Nåväl. Risken för att kommunala chefer eller kommunikatörer avbryter intervjuer under de närmaste åren får väl betraktas som obefintlig. Men det finns många andra sätt att styra information. Kom verkligen den famösa intervjun som en blixt från en klar himmel, ”ett fall av grovt tjänstefel”, som kommunledningen vill göra gällande? Och räcker det med att se till att chefer ”har god kunskap”?
Chefer byts ut och den stora kommunikationsstaben, närmare 100 personer, har också omsättning på folk. Men själva policyn finns kvar. Den innehåller en hel del självklarheter om att medborgarna ska informeras om kommunala beslut, men också några nyckelmeningar om hur en ny eller vikarierande chef eller kommunikatör kan uppfatta sina uppdrag.
Under rubriken policy för extern kommunikation står bland annat att syftet är att ”stärka Uppsalas varumärke genom att skapa intresse och förtroende för kommunens verksamhet” samt att ”den publicitet kommunen får är avgörande för omvärldens uppfattning om kommunen”.
Några år före SVT-intervjun försvarade kommunens förra kommunikationsdirektör Marica Lindvall antalet kommunikatörer med att det var ”viktigt att skapa en attraktiv bild av Uppsala” (UNT 24/9 2019). Den resa mot öppenhet och respekt för grundlagen som förhoppningsvis gjorts sedan dess beror nog inte så mycket på träget internt arbete som, ironiskt nog, på skrivningen i den egna policyn: ”den publicitet kommunen får är avgörande”.