Gratis tjänst kan stå oss dyrt

Vår användardata kan bli vår tids viktigaste integritetsfråga.

Clubhouse granskas för olaglig användning av användarnas data.

Clubhouse granskas för olaglig användning av användarnas data.

Foto: AP/Mark Schiefelbein

Ledarkrönika2021-02-10 17:06
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

“Om en tjänst är gratis, betalar du för den med information om dig själv”, sa min föreläsare i rättsekonomi vid University of Texas i Austin hösten 2017. Själv hade jag aldrig funderat över varför jag kunde använda Facebook och Instagram utan att betala för det i pengar. 

Men egentligen är det självklart. Vi användare skapar ett värde för techbolagen med vår användardata och våra beteendemönster på nätet. Och med det värdet köper vi deras tjänster. Den senaste tjänsten heter Clubhouse. Appen har funnits i snart ett år, men blev raketpopulär efter att Elon Musk använde den i slutet på januari, och har nu över två miljoner användare (The Guardian 5/2)

Användare liknar den vid ett kafé där man kan gå in och prata spontant, eller med ett radioprogram där lyssnarna kan interagera med den som talar. Appen är helt röstbaserad och man kan gå in och ut ur samtalsrum där olika ämnen diskuteras. Än så länge är appen gratis i kronor och ören, men vi betalar med vår data. 

Bland annat. 

Som Clubhouse-medlem delar du också med dig av information om andra. Användare kan nämligen välja att dela med sig av sina telefonkontakter. Det gör att appen kan samla information om personer som inte ens har ett konto. Det är också oklart hur appen hanterar röstinspelningar, i nuläget lagras de. 

På grund av dessa skäl har Hamburgs regionala dataskyddsmyndighet inlett en granskning av appen. Johannes Caspar, som är chef över myndigheten, menar att Clubhouse kan bryta mot EU:s dataskyddslagar. "En stor mängd individer har drabbats”, säger han till Sveriges Radio (10/2)

Våra digitala fotspår och hur vår användardata används kommer sannolikt att bli vår tids stora integritetsfråga. I boken Privacy is Power (Bantam Press 2020), skriver Carissa Véliz att användardata bör betraktas som vår tids asbest: alltså ett ämne som från början inte var skadligt för användarna, men som nu rentav har blivit giftigt. 

Användardata har utnyttjats för politisk påverkan, vilket blev tydligt i Cambridge Analytica-skandalen 2016. Det är svårt att inte betrakta det som integritetskränkande. “Techbolagen läser våra mejl och ser våra bilder. De vet vilken mat jag är sugen på i kväll och om du som läser gjort (eller kommer att vilja göra) en abort”, skriver Elsa Kugelberg, doktorand i filosofi vid Oxforduniversitetet (DN 17/11-20)

Man upprörs lätt av vårdslösheten i hur vår användardata används. Men egentligen är det främst sorgligt.

Coronapandemin har fått många att längta efter spontana kontakter och diskussioner. Forumet Clubhouse, som är röstbaserat, gör att man kommer närmare de människor man interagerar med. Vår längtan efter gemenskap gör att vi ger ifrån oss information om oss själva, våra röster och tankar, utan att ens veta om det används lagligt.