”Du förstår, den nya lokalen är perfekt. Vi dubblar vår bryggerikapacitet, vi får möjlighet att köra ölprovning och vi har utrymme för en butiksdel. Om gårdsförsäljning blir laglig.”
Så låter det när jag pratar med en nära bekant och bryggare. Han driver sitt lilla bryggeri på deltid och levererar öl till de lokala Systembolagen och några krogar runt om i landet. Nu är jag visserligen jävig, men jag skulle säga att han är en ansvarstagande person. Hans noggrant formgivna flaskor är dessutom betydligt högre prissatta än bolagets storsäljare. Jag tror därför inte att risken är stor att han skulle utnyttja en laglig ”gårdsförsäljning” till att kränga öl till minderåriga och missbrukare.
Min kompis hantverksbryggeri illustrerar dock ett annat problem: det visar tydligt att en tillåten ”gårdsförsäljning” skulle innebära så mycket mer än de mysiga skånska vingårdar eller finska producenter av bärviner som förespråkarna ofta väljer att lyfta fram. Det är viktigt att hålla i huvudet nu när frågan snart – en utredning ska tillsättas under 2020 enligt Januariöverenskommelsen – ska utredas för tredje gången.
Visst är det så att en tillåten gårdsförsäljning skulle göra det möjligt för vinodlaren Björn Wollentz, intervjuad i måndagens UNT, att erbjuda besökare till Lillhassla vingård vid Ekoln inte bara provsmakning, utan också möjlighet att köpa med sig en flaska av det uppländska mousserande vinet hem. Men ”gårdsförsäljningen” kommer inte bara att ske från vingårdar. Själva ordet leder tankarna fel. Lokal och småskalig produktion av alkoholhaltiga drycker sker även i bryggerier och destillerier, såväl ute på landsbygden som i Stockholmsförorter.
Personerna bakom dessa verksamheter är entusiaster och eldsjälar och de flesta skulle nog, precis som min kompis, klara av en ansvarsfull försäljning galant, men marknaden är inte konstant. En förändrad lagstiftning riskerar att locka till sig nya, oseriösa aktörer, mer intresserade av snabba pengar än omsorgsfullt framtagna produkter.
Frågan om gårdsförsäljning har redan utretts två gånger. Bägge utredningarna har kommit fram till att det inte går att kombinera Systembolagets ensamrätt med gårdsförsäljning. 2010 kom utredarna fram till att antingen kan det leda till att det svenska alkoholmonopolet fälls i EU-domstolen eller till att de lokala producenterna även måste få sälja utländsk alkohol vid sidan av det egna sortimentet. I bägge fallen blir slutresultatet detsamma: Systembolagets ensamrätt försvinner.
Så visst vore det trevligt att kunna skåla i uppländskt bubbel. Men det får nog bli från Systembolaget.