Fler enkla jobb förbättrar integrationen

Den bristande integrationen på arbetsmarknaden är ett akut problem som behöver åtgärdas på flera sätt samtidigt. Frågan är bara hur.

Ledarkrönika 11 oktober 2020 18:47
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Ett svar på den frågan finns i nationalekonomerna Simon Eks, Mats Hammarstedts och Per Skedingers forskningsrapport Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration? (SNS): det behövs fler så kallade enkla jobb.

Det är ett bra svar. Med “enkla jobb” menas arbeten med låga kvalifikationskrav. Den som söker ett sådant jobb behöver inte ha högre formella kvalifikationer än grundskoleutbildning. Jobben i sig är inte nödvändigtvis enkla att utföra, utan ofta fysiskt påfrestande. Till dessa jobb räknas till exempel städare, viss hotell- och restaurangpersonal och lagerarbetare. Runt fem procent av alla jobb i Sverige är så kallade enkla jobb. Det är alldeles för få.

 

I alla fall om man vill lyckas med integrationen. I gruppen utrikes födda är sysselsättningsgraden lägre och arbetslösheten högre än bland dem som är födda i Sverige. De flesta arbeten i Sverige i dag kräver högre utbildning än grundskola. Samtidigt saknar många av dem som har invandrat de senaste åren just det. Den logiska följden av detta blir arbetslöshet. Och konkurrensen om de enkla jobb blir därför mycket hård. 

Särskilt allvarligt är problemet för utrikes födda från Mellanöstern och Afrika. Till exempel är arbetslösheten bland män med bara grundskoleutbildning födda i Afrika 31 procent. Bland kvinnor är motsvarande siffra 48 procent.

Enligt den fältstudie rapportförfattarna har gjort, får den syriska flykting som söker ett så kallat enkelt jobb återkoppling bara i knappt fyra procent av fallen. Det gäller även för dem som har fullgjort en utbildning i svenska för invandrare och har relevant tidigare arbetslivserfarenhet. Arbetsmarknaden för dem med låg utbildningsnivå är i Sverige tuff.

 

Vad kan då göras åt detta? Ett problem är att de svenska låglönebranscherna har relativt sett höga lägstalöner. Det bidrar dels till att det inte skapas tillräckligt många arbetstillfällen, dels till att konkurrensen om de jobb som redan finns blir stor. En potentiell väg är därför att ha en mer flexibel lönebildning för lågkvalificerade yrken. Med andra ord – lägre löner.

Det finns förstås många negativa aspekter av en sådan utveckling. Ska lönerna bli lägre för dem som redan har de lägsta lönerna eller rentav står helt utanför arbetsmarknaden? 

Men frågan är felställd. Den aktualiserar nämligen ett mer övergripande problem för dem som vill förbättra integrationen: man måste kunna ställa förändringar på arbetsmarknaden mot de faktiska alternativen, inte mot en utopi.

 

Det akuta problemet är nämligen inte att det är många som har för låga löner, utan att alltför många inte har någon lön alls. Jämfört med fortsatt arbetslöshet är så kallade enkla jobb en bättre väg mot både högre framtida sysselsättning och inkomst. Det är den situationen vi står inför. I dessa tider, med en pandemi som har orsakat en ökad arbetslöshet, är det också just den typen av mindre kvalificerade arbeten som har drabbats hårdast, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen. Konkurrensen om dessa yrken kommer nu att bli ännu hårdare och det blir då ännu svårare för utlandsfödda att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. 

Arbetsmarknaden är och kommer att vara nyckeln till integrationen. För att undvika att låsa in alltför många människor i låglöneyrken bör en flexiblare lönebildning kombineras med satsningar på vidareutbildning. Men det akuta problemet är att få in fler människor på arbetsmarknaden – och det problemet måste lösas. Fler enkla jobb är inte den enda lösningen, men det är definitivt en del av den.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Ledare: Ingen är immun mot kaos à la Latinamerika

Ingen är immun mot kaos à la Latinamerika

Tidigare bussanställda besökte Keolis – fick nobben • "Vi hävdar att de är olagligt avskedade"

Tidigare bussanställda besökte Keolis – fick nobben • "Vi hävdar att de är olagligt avskedade"

Hemtjänstföretag säger upp avtal – 133 brukare förs över till kommunen

Hemtjänstföretag säger upp avtal – 133 brukare förs över till kommunen

Johan Rudström: Alla borde hoppas på kraftigt sänkta bopriser

Profilbild

John Hällström: Hej Knivsta, vad ska du bli när du blir stor?

Hej Knivsta, vad ska du bli när du blir stor?
Visa fler