I november fattar Sveriges 290 kommuner beslut om budgeten för nästa år. Heta frågor kan vara ramarna för skolan och omsorgen, kanske några större investeringsbeslut. En del kraft läggs också på att debattera det som kallas ”politisk verksamhet”. Där ingår nämligen arvoden till politikerna själva, kommunalråden, sekreterare samt poster i nämnder, styrelser och bolag.
Det är en bra debatt som syftar till det goda att man ska vara varsam med medborgarnas skattepengar. I en större kommun skvalpar det omkring gott om tveksamma uppdrag, enskilda politiker kan också ha tiotals poster. Men det slutar oftast med att den högsta lönen i kommunen hamnar under lupp. Oppositionen anser att den ”sticker i ögonen” och absolut inte får höjas, särskilt inte om det ska sparas på annan verksamhet.
I januari sedan kommer tidningen Dagens Samhälle med sin sammanställning av topplönerna i samtliga kommuner, kommundirektörer och kommunstyrelseordföranden (KSO). I år var medianlönen för en KSO 71 500 kronor, knappt ett arvode för en riksdagsledamot. Det är vanligt att arvodena kopplas just till riksdagen, eller till prisbasbeloppet, för att undvika diskussionen om beslut som fattas i egen sak.
Det hjälps inte. I exempelvis Östhammars kommun uppstod en debatt om arvodena i november, trots att de två kommunalråden avstår 9 000 kronor i månaden för att kunna anställa politiska sekreterare. ”Tondövt”, ansåg oppositionen. ”Med tanke på det svåra ekonomiska läge som kommunen befinner sig i kan vi inte se att höjningarna är önskvärda eller ens möjliga”, sade Tomas Bendiksen (S) under fullmäktigedebatten (UNT 6/11).
Ett annat sätt att se på kommunalrådslönen är att Fabian Sjöberg (M) i Östhammar, med 73 000 i lön, har ett kärnkraftsverk (Forsmark) och ett globalt verkstadsföretag (Sandvik) i kommunen, snart också ett djupförvar och en gruva (Dannemora). Inte för att kommunalrådet skulle vara mutbart, men medborgarna kan ändå ha ett intresse av att det finns en viss balans i förhandlingarna mellan representanten för kommunen och den som vill etablera sig där.
Lorents Burman (S), KSO i Skellefteå med knappt 80 000 i månadslön, kan snart stå med tomma fabrikslokaler, löften som brutits och service som försvinner för Skellefteborna. Ledningsgruppen för Northvolt är då långt borta, med aktievinster på flera hundra miljoner i vd:ns, finanschefens och hållbarhetschefens fickor.
Där kan man tala om ersättningar som sticker i ögonen. Att vara ytterst ansvarig för den mångmiljardverksamhet som är en kommun kunde däremot betala sig lite bättre än i dag.