När 2020 övergår till 2021 är coronapandemin långt ifrån över. Men mitt i den andra vågens mörker kom ljusglimten av det första godkända vaccinet mot covid-19, ett vaccin som snart ska följas av fler. Som många har förutspått kommer det att dröja minst till våren innan tillräckligt många har vaccinerat sig för att få en immunitet i befolkningen. Smittspridningen kommer att fortsätta, liksom behovet av restriktioner. ”Vi kommer att få leva med viruset under lång tid”, har experter sagt, och så är det förstås.
Men lättnaderna borde märkas långt före dess. Varje person i en riskgrupp som vaccineras kan betyda en ledig säng på sjukhuset några veckor senare, och en mindre i dödsfallsstatistiken. Om allt går väl kommer vi att gå en helt annan pandemi till mötes om bara några månader, med betydligt mindre rädsla och oro för de som är äldre eller sjuka.
I början av mars 2020 pågick livet som vanligt i Uppsala, trots rapporter från Hubeiprovinsen i Kina och Lombardiet i Italien. Den första marsveckan arrangerades födelsedagsfester för alla åldrar, och företagsevenemang med buffet och mingel, säkert ibland med ett flertal alpresenärer på plats. Veckan därpå rådde ett mellanläge då både arrangörer och deltagare tvekade. Men vecka tre i mars, fram emot helgen 21-22 mars, var det inte tal om några större sammankomster. Coronapandemin hade kommit till Sverige.
Vårens första coronavåg möttes i Sverige med ett slags öppenhet under eget ansvar. I princip accepterades smittspridning i samhället. Kurvan skulle pressas ned, sade statsepidemiologen Anders Tegnell nästan dagligen i tv och pekade på vårdens kapacitetstak. Det fungerade också, även om det var nära att taket brast. Som mest vårdades över 500 coronapatienter i landet i intensivvård, runt månadsskiftet april-maj.
I likhet med själva pandemin går anseendet för Sveriges coronastrategi i vågor. I våras förfasade sig många över Sverige: ”Här pågår livet som vanligt”, löd rubrikerna i andra länder, till bilder på folk som rörde sig på stan eller satt på uteserveringar. Men varken människor eller företag mådde bra i lockdown heller. Och visst gjorde Sverige rätt som höll skolorna öppna? Under sommaren svängde synen på Sverige gradvis. Det visade sig också att många länder som stängt ned haft minst lika många dödsoffer. ”Har Sverige haft rätt hela tiden?”, undrade bland andra brittiska och tyska bedömare under sensommaren.
Nej, säger samma bedömare i december. Sverige ligger återigen skyhögt över sina grannländer, i smittotal och dödstal. Den andra vågen har slagit hårt och i december passerade antalet covid-19-patienter på sjukhusen toppen från i våras, dock med ett lägre antal i intensivvård. Återigen skiljer det enormt länder emellan. USA, Storbritannien, Frankrike, Belgien och Italien har haft en svensk utveckling av smitta och dödsfall. Medan de nordiska grannländerna, östra Asien, Australien och Nya Zeeland haft en bråkdel så många coronadrabbade.
När pandemin så småningom utvärderas på alla ledder kan det hända att Sveriges strategi delvis ses som en framgång, exempelvis vad gäller ekonomi, utbildning och flera mått på psykisk och fysisk hälsa. Men det står redan klart att ansvaret för skyddet av de äldsta och svagaste kommer att falla tungt på regeringen och myndigheterna. Det var också coronakommissionens slutsats i mitten av december. Den svenska strategin var egentligen omöjlig att anta, med tanke på hur äldrevården var organiserad.
När 2020 blir 2021 blandas förhoppningsvis de negativa coronanyheterna med positiva, och så småningom med helt andra nyheter. Aldrig har så många längtat så mycket efter ett hyfsat normalt år.