I krisens inledning försöker alla att ducka så gott det går. Det är tur att vi inte bor i villa, åtminstone inte i en som värms upp av elektricitet, tänker medelklassparet i Uppsala. Om vi trots allt bor i villa var det i alla fall tur att vi inte gav oss in i budgivningen för det där andra huset, att vi inte lyxrenoverat, byggt spa och en pool som vissa andra.
Både lånen och elräkningen är under hyfsad kontroll. Det kommer att gå att överleva. Det som krävs är bättre medvetenhet om maten och energin samt att man skjuter på några större köpbeslut – bilen får tuffa på något år till, liksom spisen, och fjällresan med stuga och liftkort hoppar vi över den kommande vintern.
Men när räkningarna sedan väl trillar in, då drabbas alla på något vis. Bostadsrättsföreningar måste höja avgiften och hyresvärdarna hyran. Ett företag tvingas skära ned på grund av kraftigt stigande kostnader, ett annat på grund av minskade intäkter då efterfrågan på restaurangmiddagar, resor, renoveringar och kapitalvaror plötsligt gjort en tvärnit. En i medelklassparet blir utan jobb. Krisen är ett faktum.
För tre månader sedan spådde storbanken Swedbank (DI 30/6) att kostnaderna för en barnfamilj kommer att öka med upp till 6 000 kronor i månaden 2022. Handelskammaren i Uppsala lägger på ytterligare några tusenlappar när de gör en prognos för nästa år för ”en genomsnittlig familj i Uppsala med två barn i en relativt nyinköpt villa”. Kostnaderna stiger med jämnt 100 000 kronor, tror Handelskammaren (SVT Uppsala 26/9).
I beräkningarna ingår drygt 50 000 kronor för högre räntor, drygt 30 000 kronor för elen och 12 000 för dyrare mat, bland annat. ”I Uppsala kommer det att bli tufft att leva. Det här är ett slag mot hela samhället och kan därmed bli ekonomiskt värre än under pandemin”, säger regionchefen Tomas Stavbom.
Sämre tider. En lågkonjunktur är en nödvändig del av en konjunkturcykel. Den innebär konsolidering av alla verksamheter, offentliga liksom privata. Det blir lättare att hitta rätt kompetens när man slipper den ständiga överhettningen på arbetsmarknaden. Delar som fungerat sämre kan skäras bort. Den ordnade ekonomiska nedgången är också sund i bemärkelsen att den fungerar som en medicin mot depression och dramatiska krascher som drar med sig allt, även det som är välfungerande.
Ett problem är att knappt någon svensk under 50 år upplevt en lågkonjunktur i alla dess delar. Den som började jobba för 25 år sedan har i princip bara upplevt stigande reallöner, bostadspriser och börsvärde. När en finanskris eller en pandemi vänt upp och ned på förutsättningarna har staten gått in med garantier. Under drygt tio år har det nästan varit gratis att låna pengar. Uppgången har bara fortsatt.
Den som vill hävda att även 2022 års turbulens har orsakats av extraordinära händelser kan peka på energin. Putins invasion av Ukraina har definitivt bidragit till att elmarknaden brutit samman, liksom till högre matpriser. Men allt var inte frid och fröjd före 24 februari heller. Det har under lång tid funnits ett uppdämt behov av att korrigera osunda mönster på alla marknader.
I fredags samlades åter EU:s energiministrar för att besluta om ett paket med lika delar elbesparingar och utdelning av energibolagens övervinster. Det är en sund fördelning av bördorna. Likaså är det sunt att Sverige i höst tar några steg mot mer normala räntenivåer. Dels måste inflationen bekämpas snabbt och hårt. Och dels har det nämnda medelklassparet i Uppsala egentligen inte haft råd med allt de köpt de senaste 20 åren. Det är dags för en konsolidering. Krisen är inte bara oönskad.