Politiker har ett stort ansvar för energipolitiken. Men det finns även ett eget ansvar, som lätt hamnar i skymundan i valrörelsetider när löften om hur elkonsumenterna ska kompenseras duggar tätt.
Uppsala Vatten uppmanar kommuninvånarna att begränsa sin vattenförbrukning. Att inte slösa med vattnet är ingen större sak. Men hur skulle vi reagera på uppmaningar om att tömma privata pooler? Duscha kallt och mer sällan? Om de kommunala badhusen tömdes på vatten? Om barnens skolor i vinter rejält sänkte värmen för att spara el? Om Bror Hjorths fontän vid stationen och andra fontäner stängdes? Om gatubelysningen släcktes?
I flera tyska städer har man, som ett svar på att Ryssland strypt gasleveranserna, infört flera av nämnda åtgärder. Nürnberg var i fokus i ett inslag i söndagens SVT Agenda (21/8), där man bland annat fick se en helt tom 25-meterslång simbassäng. Medborgarna i staden är illa tvungna att anpassa sig till situationen. Priset på gas har fördubblats sedan förra året och en ny höjning väntar.
De svenska borgerliga oppositionspartierna har en viktig poäng i att nedstängningen av kärnkraftsverk i förtid har bidragit till elkrisen. Opinionen har börjat svänga i även Tyskland. Enligt en ny opinionsundersökning, på uppdrag av tidskriften Der Spiegel, vill nu 67 procent behålla de befintliga kärnkraftverken som ska stängas i höst. Hela 41 procent av de tillfrågade vill bygga ny kärnkraft (SVD, 22/8).
Det är bra att diskussionen om kärnkraften nyanseras, även i Sverige. Forna allianspartier bör dock inte släppa principen om att den som förbrukar något också ska få betala för det. Omfattande och långvariga subventioner minskar incitamenten för att minska användandet av exempelvis el. Lösningen på höjda el- eller bränslepriser kan inte vara att politiken ständigt "täcker upp".
Den som väljer att bo i villa och köra bil (jag är i högsta grad "skyldig"), eller för den delen flyger, bör också stå för sin klimatpåverkan. I de politiska debatterna är det svårt att höra ens Miljöpartiet ta upp den aspekten.
Statsvetaren och forskaren Maria Nordbrandt Bergström konstaterar i UNT (21/8) att det är politiskt laddat att kräva livvsstilsförändringar. Samtidigt betonar hon att politiska beslut kan vara viktiga för att få till beteendeförändringar hos ett flertal.
Drastiska prishöjningar kan förstås kräva politiska åtgärder. Väljarna oroar sig för elräkningarna. Men att helt tappa bort det personliga ansvaret leder fel.