Okej, det är lika bra att erkänna det direkt. Jag har ett förflutet i Folkpartiet, på den tiden ett namnbyte inte alls var aktuellt, och – kanske främst – i Liberala ungdomsförbundet.
Det är kanske därför jag har så svårt att förstå vilka idéer och ideal det är som Liberalerna i dag drivs av. Eller är det kanske bristen på principer och ideologi som gör mig förvirrad?
Dåtidens Folkpartiet brukade göra ett stort nummer av att man var ett idéparti. Man företrädde inte någon särskild intressegrupp i samhället. Man var varken arbetarnas, borgarnas eller böndernas parti. Det viktiga var idéerna, att skapa frihet och jämlikhet för alla, oavsett grupptillhörighet.
Så mycket för teorin, i praktiken var Folkpartiet liberalerna ofta Seminariepartiet doktoranderna. Man appellerade till en akademisk medelklass, vilket också avspeglade sig i politiken. Mycket diskussion, bråk för öppen ridå och förslag som visserligen var oerhört välgenomtänkta, in i minsta detalj, men som kanske inte alltid hade så mycket med människors vardag att göra. Ibland var man nästan destruktivt antipopulistiska, ägnade sig åt ett slags politiskt självskadebeteende.
Men det var då. Dagens Liberalerna är någonting annat. Självbilden om det politiska idépartiet lever nog kvar hos de höga partiföreträdarna, men den skaver med de frågor man nu driver. Det är i stora stycken renodlad intressepolitik. Och i den händelse det inte är det paketeras det ändå som något riktat till en specifik grupp.
När partiet presenterade sin ekonomiska politik i mitten på juni i år hette det till exempel att det var viktigt att ”stärka och bredda medelklassen”. Liberalerna menade att det finns en ”särskild anledning att stå upp för att medelklassen inte ska behandlas som en bankomat”. Huruvida andra grupper får användas för kontantuttag nämns inte alls.
Liberalerna har i valrörelsen fortsatt att positionera sig som medelklassens intresseparti, men har också kryddat det med en rad utspel så populistiska att de nog hade fått det gamla idépartiet att svimma.
Ett axplock: alla 18-åringar ska göra tre månaders värnplikt, trots att det varken är efterfrågat av försvaret eller ens genomförbart. Fler värnpliktiga skulle utbildas än när ”alla” unga män förväntades göra sin plikt. Häromdagen gjordes följande utspel: ”Sänk skatten i Norrland med 5000 kronor per hushåll.” Visserligen i form av riktade skattesänkningar i särskilt utvalda högskattekommuner, men ändå.
Populism och intressepolitik i oskön förening. Seminariepartiet doktoranderna var sällan en valmagnet, men hellre det än Intressepartiet populisterna.