På Trafikverkets hemsida kan man läsa: ”2+2=4” och ”klart 2024”. Siffran 24 har strukits över och ersatts av ”23” följt av ett utropstecken. Det gäller de två nya järnvägsspåren (totalt fyra) mellan Lund och Malmö, en välbehövlig satsning i den expansiva Öresundsregionen. Som redan fått sin bro, sin citytunnel och som lobbar hårt för ytterligare en tunnel, under sundet till Danmark. Men vi då?! Uppsala kommun (och Knivsta) har ett avtal (2018) om bland annat byggande av fyra järnvägsspår från Uppsala till länsgränsen.
Nu påstår utredningsledaren på Trafikverket Anna Wildt-Persson att planerna kanske måste skjutas på framtiden (UNT 10/1). Skälet är framför allt att underhållet är eftersatt. Myndigheten ska i första hand ”förvalta det vi har” och ”slutföra de projekt som påbörjats”. Enligt Wildt-Persson.
Om uttalandet mest är ett sätt för att få riksdagen att utöka underhållsbudgeten är oklart. Det fick i alla fall kommunledningen i Uppsala att omedelbart skicka ett ”mycket kritiskt yttrande” till regeringen. Där sätter man hårt mot hårt vad gäller sin del av avtalet med staten, att bygga 33 000 nya bostäder. ”Vi börjar inte bygga förrän vi vet att staten håller sitt avtal”, säger kommunalrådet Erik Pelling (S).
Frågor om avtalet får Pelling ta upp med partikollegan Tomas Eneroth, infrastrukturminister, och juristerna på regeringskansliet. Men det finns också anledning att diskutera infrastruktursatsningar ur ett mer principiellt perspektiv. Vad ska prioriteras och när? Hur kan svenskarna totalt sett få mesta möjliga nytta av varje satsad skattekrona?
Enligt Trafikverket kostar det 6,7 miljarder kronor att bygga ytterligare två spår från Uppsala till länsgränsen (2016 års priser). Sedan tillkommer kostnader för en station i Bergsbrunna, ombyggnader vid resecentrum med mera. Ändå handlar det faktiskt om småsummor jämfört med höghastighetsbanor eller tunnlar i södra Sverige.
Och framför allt skulle investeringen ske i en region som är tillväxtlokomotivet i svensk ekonomi, Mälardalen. Det är en region som har tillväxtvärk med bostadsbrist och allt sämre fungerande kommunikationer. Fyra järnvägsspår skulle möjliggöra byggandet av 100 000 nya bostäder bara mellan Uppsala och Märsta/Arlanda, enligt en beräkning av Stockholms handelskammare. Markpriserna skulle stiga och jobben bli fler. Kommunikationerna är i dag nålsögat för många företag som vill etablera sig här.
Hela Sverige ska leva. Men rätt infrastruktursatsningar i Uppsala och Stockholm betalar inte bara sig själva, i förlängningen bekostar de också äldreomsorg och skola i Ragunda och Ljusnarsberg.