Vill man att folk ska använda färre plastbärkassar har plastpåseskatten lyckats. Bryr man sig däremot om den samlade miljöeffekten är skatten ett praktfiasko, enligt en rad experter.
Miljöpåverkan har ökat och skatteintäkterna har uteblivit. Föga förvånande är det nu även brist på avfallspåsar.
Problemen är flera. Många har i stället för att använda plastbärkassar övergått till att använda papperspåsar, avfallspåsar och bomullspåsar, vilka är sämre för miljön. Det säljs nu 70 procent färre plastbärkassar, samtidigt som försäljningen av avfallspåsar har ökat med 60 procent. Papperspåsar har ökat med 60-70 procent (Fplus 14/9).
Våra plastbärkassar är nämligen för det mesta redan klimatsmarta. Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM påpekar att plastbärkassarna återanvänds ett antal gånger och oftast är tillverkade av återvunnen eller förnybar plast. Men nu byts de alltså i allt högre utsträckning ut mot andra mindre klimatsmarta alternativ.
Avfallspåsar används exempelvis bara en gång och tillverkas dessutom ofta av fossil plast, enligt Runar Brännlund, professor på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Papperskassarna är 43 gånger mer miljöbelastande än plastbärkassarna och en bomullspåse måste användas 20 000 gånger för att motsvara en plastpåses miljöpåverkan.
Precis som Brännlund påpekar behöver man inte vara professor i nationalekonomi för att inse att man måste beräkna nyttan och kostnaden innan man genomdriver politiska beslut.
Man kan exempelvis fråga sig varför regeringen har valt att beskatta alla plastpåsar: varför inte enbart de som tillverkats av fossila bränslen? På så vis kunde försäljningen av klimatsmarta plastpåsar som tillverkats av återvunnen biologisk råvara ha ökat.
Kanske borde man även frågat sig hur pass stort problem nedskräpning av plast egentligen är i Sverige? I dagsläget har ingen forskning kunnat visa att detta är ett problem.
Anledningen till att det inte gjordes någon ordentlig konsekvensanalys innan skatten infördes var att miljöskälet var sekundärt. Syftet med skatten var att håva in pengar till statskassan. Men även där tycks man ha gått bet. Regeringen räknade med att få in två miljarder kronor bara i år, men hittills har skatten enbart genererat cirka 50 miljoner kronor.
Sannolikt skyller de flesta på Miljöpartiet för den klimatovänliga skatten. Pinsamt nog var det Liberalerna som i sin budgetmotion 2018/19 föreslog den.
Nu när resultatet finns svart på vitt går det att åtgärda. Det är dags att slänga plastskatten på soptippen.