Bevara offentlighetsprincipen, men inte möjligheten för sajter att publicera detaljerade personuppgifter.
Sedan årsskiftet lämnar Skatteverket inte längre ut uppgifter om inkomster av tjänst respektive näringsverksamhet. Den som av olika skäl vill ta reda på en annan persons inkomst får i stället nöja sig med den sammanlagda förvärvsinkomsten, som fortsätter att vara offentlig.
Detta beror inte på några nya lagar som trädde i kraft vid årsskiftet, utan är ett resultat av att myndigheten nu tolkar gällande lagstiftning striktare. Förändringen motiveras dock av att den stärker den enskildas integritet: ”Med hänsyn till sekretessen på skatteområdet och skyddet för den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden ska vi givetvis inte ta med fler uppgifter än vi behöver”, förklarar Henrik Sandström, rättslig expert på Skatteverket.
Sandström gör rätt som lyfter rätten till ett skyddat privatliv. Här räcker det dock inte med att enskilda myndigheter börjar göra strängare lagtolkningar.
Offentlighetsprincipen bör självklart vara kvar. Den är en grundbult i svensk statsförvaltning och ett viktigt skydd mot korruption. Däremot bör tillämpningen ses över. Självklart ska det stå var och en fritt att fortsätta ta del av allmänna handlingar. Omfattningen av vad som är offentligt bör också ligga kvar på samma nivå som nu, åtminstone för stunden.
Vad som måste till är en tröghet i systemet. Det är inte rimligt att sådant som fullständiga folkbokföringsuppgifter, (sammanlagd förvärvsinkomst), bolagsengagemang och bilinnehav finns tillgängligt på en sajt bara ett knapptryck bort. Sedan 2003 skyddas sajterna av Yttrandefrihetsgrundlagen.
Visst underlättar den snabba digitala tillgången på marginalen för journalistiken och granskningen av makten, men framför allt är det en full service-verksamhet extra allt för den organiserade brottsligheten.
Sajter med personuppgifter är en full service-verksamhet extra allt för den organiserade brottsligheten.
Sommaren 2023 kunde till exempel Polisen i Västsverige koppla ett trettiotal villainbrott till långtidsparkeringen vid flygplatsen Landvetter. Inbrottstjuvarna hade helt enkelt kollat registreringsskyltarna på de parkerade bilarna och därmed sett vilka villor som var tomma och värda att bryta sig in i.
Yttrandefrihet i all ära, ovanstående känns långt från syftet med offentlighetsprincipen. Och just därför är det en anledning att se över hur den tillämpas. För hur många våldsdåd hade blivit av om det krävs ett fysiskt besök på Skatteverket och några dagars väntetid för att kanske få tag på personuppgifter? Och om stöldligan från Landvetter hade tvingats boka tid hos en handläggare på Transportstyrelsen, hur många av villainbrottet hade då blivit av?
Offentlighetsprincipen är viktig, men det är också integritet och ett skyddat privatliv.