Domen borde vara en väckarklocka

Domen mot Nytorgsmannen går rakt emot det allmänna rättsmedvetandet.

Ledarkrönika 17 februari 2022 04:34
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Nytorgsmannens dom står fast i hovrätten. Han får fem års fängelse. Mannen filmade när han våldtog sovande eller medvetslösa kvinnor och åtalades för 24 våldtäkter. 

 

Han har själv erkänt flera av brotten och döms nu för 35 brott: sju våldtäkter, åtta sexuella övergrepp, sex sexuella ofredanden, grov fridskränkning, barnpornografibrott och ringa narkotikabrott. 

 

Domen är djupt stötande av flera anledningar. Kvinnorna som har fått utstå oerhörda kränkningar får mycket lite upprättelse. Domen går dessutom rakt emot det allmänna rättsmedvetandet. När kriminella, som i det här fallet, får påtagligt låga straff, riskerar det att underminera förtroendet för rättsväsendet. Ytterligare ett syfte med straff är att skydda allmänheten från farliga individer. Nytorgsmannen kommer efter häktestid, och eftersom han enbart behöver sitta av två tredjedelar av straffet, vara ute på gatan igen under 2024. Vad är det som säger att han inte kommer att fortsätta begå övergrepp?

 

Enligt svensk lagstiftning har Nytorgsmannen dock inte blivit felaktigt dömd. Domen är fastställd av både tingsrätt och hovrätt och den straffbedömning som gjorts beror på att det är så lagen ser ut. Enligt asperationsprincipen, eller den så kallade ”mängdrabatten”, får en brottsling hela straffvärdet för det grövsta brottet och sedan reduceras straffvärdet på de övriga brotten. I Aktuellt (15/2) påpekas att om han hade dömts för samtliga brott hade han fått över 16 års fängelse. Men på grund av mängdrabatten landar nu straffet på fem års fängelse.

 

Mängdrabatten tjänar dock ett syfte. Vi vill inte ha en amerikansk lagstiftning där kriminella kan få strafftid på flera hundra år, alternativt decennielånga straff för flera relativt små brott. Det betyder däremot inte att serievåldtäktsmän bör komma så lindrigt undan som Nytorgsmannen gör.

 

Rättsväsendet bör framför allt ha laglydiga som utsätts eller riskerar att utsättas för brott i fokus. Domen mot Nytorgsmannen är ett typexempel på hur fel svensk lagstiftning är utformad när det kommer till grova brott som våldtäkt. Mängdrabatten måste uppdateras och brottsofferperspektivet måste uppvärderas. Förhoppningsvis kommer fallet upp till Högsta domstolen för att skapa en skärpning av praxis i den här typen av fall.

 

Efter tingsrättsdomen var Nytorgsmannen så pass nöjd med straffet att han själv valde att inte överklaga till hovrätten. Det borde vara en väckarklocka. Vi kan inte ha en rättsordning där grova serievåldtäktsmän gläds över svensk lagstiftning.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa