Entreprenör. En initiativkraftig och uppfinningsrik egen företagare, enligt Svenska Akademiens Svensk ordbok. Dessutom hela det politiska Sveriges gullegris.
Det är till entreprenörerna vi ska sätta vår lit. Det är deras idéer och drivkraft som ska omvandlas till framgångsrika företag som kan bli framtidens exportsuccéer och stora arbetsplatser heter det. Att inga stora svenska företag (sant eller falskt), Spotify och Klarna kanske undantagna, har skapats de senaste decennierna brukar också föras fram när man pratar om entreprenörer och villkoren för deras entreprenörskap.
Självklart är det viktigt med bra förutsättningar för företagande. Idéer är det nämligen ingen brist på. När FN-organet WIPO:s (Världsunionen för den intellektuella äganderätten) rankar olika ekonomiers innovationskraft hamnar Sverige ständigt i topp. 2024 hamnar man på andra plats, bara slagen av Schweiz.
Positionen gäller både inflödet av idéer (input) men också utflödet (output), alltså vad som omsätts i faktiskt företagande. Det är här någonstans, vid själva omvandlingen från idé till företag som villkoren för företagande spelar in. Både för att få företaget livskraftigt och för att det alls ska starta. Och här skiljer sig läget runt om i landet.
Stiftelsen Entreprenörskapsforum granskar regelbundet hur Sverige står sig i den internationella konkurrens vad gäller nivån av entreprenörskap. Man gör även regionala jämförelser inom Sverige. Den 5 december lanserade man sin senaste rapport över detta, som utgår från åren 2021-2023. Där framgår tydligt hur företagandet och möjligheterna till det ser annorlunda ut i olika delar av landet.
Värmland, Stockholm, Dalarna och Västmanland är bäst i klassen, där omkring 10 procent av de tillfrågade ägnar sig åt något slags entreprenörskap. I botten återfinns Blekinge, Jämtland, Norrbotten och Kalmar län.
Men även Uppsala län sticker ut – på ett inte så smickrande vis. Totalt har företagaraktiviteten minskat i länet. Färre uppger nu att man sysslar med entreprenörskap än vid den tidigare mätperioden (2018-2020).
Riktigt illa se siffrorna för kvinnligt företagande ut. Bara knappt 4 procent av de tillfrågade kvinnorna i Uppsala län uppger att de antingen är på gång att starta ett företag eller äger och leder ett företag. Och inte bara det. Andelen som uppger att de bedriver företagsverksamhet har halverats sedan den förra mandatperioden.
Det ska fasen vara kvinnlig företagare i Uppsala län. Uppenbarligen. Någonting stämmer inte, och det borde stämma till eftertanke hos politiker och tjänstemän i länets kommuner. Vad kan vi göra för att förbättra förutsättningarna för företagande? Och varför är det så få kvinnor som vågar ta steget och bli sina egna?
Mönstret från Entreprenörskapsforums rapport går ju även igen i andra undersökningar. I Svenskt Näringslivs årliga rankning av företagsklimatet hamnar länets kommuner, med undantag för Knivsta, långt ner på listan. För Uppsala, Håbo, Heby och Östhammar handlar det om riktigt dåliga placeringar.
Det är uppseendeväckande att inte minst Uppsala, med sina två universitet, ligger så illa till. För att återgå till innovationsmätningarna, så lär det knappast saknas kreativ input, men varför blir det så lite output av det?
Entreprenörskapsforum menar att det krävs en rad åtgärder för att lyfta företagandet. På lokal nivå handlar det dels om en attraktiv boendemiljö, att förbättra tillgången till vård, skola, kultur och naturupplevelser. Dels om infrastruktur, att underlätta för företag att nå kunder och samarbetspartners.
Det är bara för länets och Uppsala kommuns beslutsfattare att lyssna och lära. Om Sverige nu är världens näst mest innovativa land. Var borde det då inte synas om inte här, i vårt Uppsala?