Fiaskot som kostade skattebetalarna en miljard

Stockholm tjänar som ett varnande exempel för Uppsala. Själv kan inte alltid bäst.

Katastroflösning. Som tur är har inte Uppsala haft sin egen Skolplattform.

Katastroflösning. Som tur är har inte Uppsala haft sin egen Skolplattform.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledarkrönika2024-08-16 09:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Kan själv!” Alla som är föräldrar kan relatera till de två orden. I takt med att barnen blir äldre blir orden fler och meningsbyggnaden mer avancerad. Men innebörden är fortfarande densamma – precis som resultatet. Oftast kan inte den som så självklart levererat utsagan bäst själv.

Det här gäller förstås inte enbart i förhållandet mellan barn och förälder. Det är nästan alltid en god idé att bolla sina tankar med någon annan, läsa en manual eller se en instruktionsvideo på Youtube. Det är mer regel än undantag att någon kan mer än en själv eller har en lösning på problemet man står inför.

Tyvärr är detta en insikt som i tid och annan verkar saknas i landets kommun- och stadshus. För i kommun-Sverige vill man gärna ”kunna bäst själv”, såväl på politiker- som tjänstemannanivå.

För den som tror något annat räcker det att rikta blicken några mil söderut, till Stockholm. För sex år sedan lanserade stadens utbildningsförvaltning den egenutvecklade Skolplattformen. Den nya e-tjänsten var tänkt att underlätta elevdokumentation och kommunikation.

Resultaten lät inte vänta på sig. Men inte på det sätt som politiker och tjänstemän förväntade sig. Ingenting fungerade som det var tänkt och det var svårt för föräldrar att komma åt information lika enkelt som innan det nya systemet togs i bruk. I augusti 2019 fick sedan delar av plattformen stängas av efter att ett säkerhetshål gjort det möjligt för utomstående att komma åt både omdömen och personuppgifter.

Och så har det fortsatt, dessutom till en mycket hög kostnad. Sammanlagt har utveckling och drift kostat Stockholms skattebetalare över en miljard kronor. Därför byter man nu (till slut) ut tjänsten. Kommunal prestige, att inte skrota och därmed underkänna en så dyr satsning, är sannolikt enda anledningen till att det inte skett det tidigare. Omsorg om skattebetalarnas pengar är det i alla fall inte.

Historien om Skolplattformen är dubbelt anmärkningsvärd. Dels för att man brände så mycket pengar på den, dels att man inte redan för sex år sedan upphandlade någon av de redan existerande digitala systemen. De som, till skillnad från det kommunala hemmabygget, faktiskt fungerar.

Debaclet i Stockholm tjänar som ett varnande exempel för andra kommuner och regioner, inte minst Uppsala. Det saknas inte områden där Uppsala kommun har förhållit sig lättsinnig till att sätta sprätt på skattekronor. Men vad gäller e-tjänster har man, tack och lov, valt att upphandla en privat (fungerande) e-tjänst.

För så är det ju. ”Kan själv” funkar sällan, varken för envisa treåringar eller prestigestinna kommuner.