På Tiundaskolan i Uppsala har elever i årskurs 4-9 fått svara på en enkät om hur de upplever sin skolgång. I enkäten finns även ett antal frågor där eleverna ska poängsätta lärarna på en skala 1-4.
Och enligt arbetsplatsombud på Tiundaskolan kommer enkäten att vara lönegrundande. Ett ombud berättade för UNT att: “förra veckan hade vi ett möte med rektorn som då sa att enkäten är en del i löneprocessen” (UNT 22/11).
Detta har fått både facken och lärarna på skolan att reagera. “Lönen ska inte avgöras enbart utifrån vad eleverna tycker någon dag i oktober, löner ska sättas utifrån flera andra kriterier”, påpekar ordförande vid Lärarnas Riksförbund i Uppsala Helena Dübeck (UNT 13/11).
Kopplat till detta finns en rad problem. Dels finns givetvis risken att elevens dagsform avgör om omdömena blir positiva eller negativa. Dels kan de elever som medvetet vill ge felaktiga svar göra det, eftersom enkäten är anonym.
Därutöver är vissa av frågorna inte helt enkla att begripa.
En av frågorna handlar exempelvis om läraren aktivt arbetar med “skolans värdegrund”. Men vet ett barn i fjärde klass vad en “värdegrund” är? Och hur ska denna tioåring ha förmåga att svara på om värdegrund appliceras under lektionen?
Ytterligare ett exempel på en fråga är om läraren använder sig av ett “varierat undervisningssätt”.
Även det måste vara aningen svårt att veta för en tioåring.
Risken är snarare att läraren bedöms utifrån vilken relation de har till eleverna, än om de är kompetenta i sin yrkesutövning.
Faran är att detta lägger ännu mer press på en redan pressad lärarkår. Utöver det kunskapsfrämjande kärnuppdraget, ska lärare hantera en rad andra typer av administrations- och uppföljningsarbete, samtidigt som de ska agera som en slags mentor i elevens personliga utveckling.
Men lärare som är “kompis” med sina elever, är inte nödvändigtvis de bästa pedagogerna. Dessa lärare har däremot sannolikt större chans att få högre poäng i Tiundaskolans enkätundersökning, jämfört med de lärare som ställer krav och agerar med mer auktoritet i klassrummen. Ska elevenkäten sedan vara del i lönesättningen riskerar lärares kunskapsuppdrag att undermineras ytterligare.
I skolan måste det kunskapsbaserade lärandet stå i centrum. Både lärarauktoriteten och det kunskapsförmedlande uppdraget måste uppvärderas. Då ska varken kompisrelationer med elever eller mängden värdegrundsprat på lektionen vara lönesättande. Det är lärare som ska sätta betyg på elever, inte tvärtom.