I lördags höll Palestinska folkets förening en manifestation i Uppsala. Men när Vänsterpartiets Ilona Szatmári Waldau som inbjuden talare fick ordet sade hon några saker som skulle få publiken att bua högljutt och arrangören att få bort henne från scenen.

Hon sade nämligen – engagerat, spontant men tydligt – att även Israel har rätt att existera, och att "vi kan aldrig instämma med dem som anser att Hamas gjorde rätt i sina terroristattacker mot Israel".

Buropen haglade på plats och i efterhand, på Facebook, bad V-politikern om ursäkt. Hon svarade där på kritiken med att hon hade reagerat "på talaren innan", men att hon antingen borde ha "avstått från att tala eller hållit mitt planerade tal, som talade om eldupphör och Israels brott, och pratat med arrangören efteråt". 

Men Szatmári Waldau har ingen anledning att be om ursäkt. Vänsterpartiet är för en tvåstatslösning och att fördöma Hamas terror borde vara en självklarhet. Det finns inget "självförsvar" i att våldta, mörda och kidnappa människor. Det bisarra i sammanhanget är reaktionerna mot Szatmári Waldau. Uppsalaprofessorn Ashok Swain hävdade inför sina över 600 000 följare på X, i en kommentar han senare raderade, att en ”Israelsupporter” gick upp på scen för att ”provocera” på en Palestina-demonstration. 

I själva verket borde fler makthavare skapa dålig stämning när det, som i det här fallet, uppenbarligen behövs. Vad är alternativet, att låtsas att allt är frid och fröjd? Att ge sken av att man instämmer i att Israel ska utplånas och att Hamas inte ska ifrågasättas? Låtsas att 7 oktober aldrig inträffat? Vad är civilkurage om inte att agera när det väl betyder något?

Tidigare i vintras hände något liknande på en Palestinamanifestation i Malmö, när S-politikern Zinaida Kajevic buades ut och hindrades från att fortsätta efter att ha sagt att civila palestinier inte ska straffas för Hamas terrorhandlingar. Hur det ens kan ses som ”kontroversiellt”.

Arrangören i Uppsala, Palestinska folkets förening, hamnade i blåsväder redan för snart fem år sedan efter att ha haft antisemitiska plakat på en manifestation (UNT, 16/5 2019). Kommunens bidrag till föreningen ifrågasattes efter det. I ett fritt land måste man få uttrycka det mesta, även få bua ut politiker som tar avstånd från Hamas terror. Men då finns det ingen anledning till föreningsbidrag – eller för riksdagspolitiker att hålla god min i ett så destruktivt sammanhang.